Antimikrobiell resistens
Antimikrobiell resistens innebär att mikroorganismer blir resistenta mot antibiotika som normalt sett hämmar deras tillväxt eller dödar dem.
Antimikrobiell resistens orsakar årligen över 35 000 dödsfall i EU/EES
och medför stora kostnader, också för hälso- och sjukvården.
WHO klassade 2019 antimikrobiell resistens som ett av de tio största globala hoten mot människors hälsa. I juli 2022 klassade kommissionen och medlemsländerna antimikrobiell resistens som ett av de tre största hälsohoten.
De senaste uppgifterna visar på betydande ökningar av antalet infektioner och tillskrivna dödsfall för nästan alla kombinationer av antimikrobiell resistens och bakterier, särskilt inom vården.
- Cirka 70 % av alla fall av infektioner med antibiotikaresistenta bakterier var vårdrelaterade infektioner.
- Om resistensen fortsätter att öka kommer den att leda till uppskattningsvis 10 miljoner dödsfall i världen varje år och minska den globala BNP:n med 2–3,5 %.
- Det skulle kosta världsekonomin upp till 100 biljoner US-dollar fram till 2050.
Läs mer:
2022: Översyn av medlemsländernas One Health-handlingsplaner mot antimikrobiell resistens
Ökade insatser på EU-nivå
Den 13 juni 2023 antog rådet rekommendationen om intensifiering av EU:s åtgärder för att bekämpa antimikrobiell resistens genom en One health-modell
Den 1 juni 2023 antog Europaparlamentet en resolution om EU:s åtgärder för att bekämpa antimikrobiell resistens.
Den 26 april 2023 antog kommissionen ett förslag till rådets rekommendation om intensifiering av EU:s åtgärder för att bekämpa antimikrobiell resistens genom en One health-modell och ett arbetsdokument som en del av läkemedelspaketet.
Genom förslaget utvidgas och kompletteras One Health-handlingsplanen mot antimikrobiell resistens från 2017 på planens alla tre områden för att öka synergieffekten och bekämpa antimikrobiell resistens i hela EU på ett effektivt sätt.
Målen i förslaget är att
- stärka de nationella One Health-handlingsplanerna mot antimikrobiell resistens
- stärka övervakningen och monitoreringen av antimikrobiell resistens och användningen av antibiotika
- stärka förebyggandet och bekämpningen av infektioner
- stärka strategierna för antibiotikabehandling samt återhållsam användning av antibiotika
- rekommendera delmål för antimikrobiell resistens och användning av antibiotika till människor
- förbättra medvetenheten och utbildningen
- främja forskning och utveckling samt incitament till innovation och tillgång till antibiotika och andra medicinska motåtgärder mot antimikrobiell resistens
- öka samarbetet
- öka de globala insatserna.
Informationsunderlag för förslaget samlades in från följande samråd, studier och rapporter:
- En inbjudan att lämna synpunkter på rekommendationen om mer omfattande insatser mot antimikrobiell resistens, som var öppen mellan den 24 februari och den 24 mars 2022, och som samlade in 161 inlägg av god kvalitet och 28 relevanta handlingar
- En studie om en analys om framtidssäkring av EU:s handlingsplan mot antimikrobiell resistens för att i) identifiera nuvarande och framtida utmaningar och möjligheter i kampen mot antimikrobiell resistens och identifiera områden för EU-åtgärder och ii) göra en preliminär resultatbedömning av vissa verksamheter inom ramen för handlingsplanen mot antimikrobiell resistens från 2017
- Två studier till stöd för kommissionen om i) möjligheten till medicinsk lagerhållning av antibiotika och ii) medicinska motåtgärder mot antimikrobiell resistens på marknaden
- Ett utlåtande om hanteringen av antimikrobiell resistens inom vården från den oberoende expertpanelen för effektiva sätt att investera i hälsa
- En översiktsrapport om medlemsländernas nationella One Health-handlingsplaner mot antimikrobiell resistens
- Resultaten av 2022 års Eurobarometerundersökning om antimikrobiell resistens
- En rapport från undergruppen inom EU:s One Health-nätverk om antimikrobiell resistens
EU:s One Health-handlingsplan mot antimikrobiell resistens från 2017
I juni 2017 antog kommissionen EU:s One Health-handlingsplan mot antimikrobiell resistens, i enlighet med EU-ländernas begäran i rådets slutsatser av den 17 juni 2016.
Handlingsplanens tre huvudmål är att
- göra EU till ett område för bästa praxis
- främja forskning, utveckling och innovation
- påverka det globala arbetet.
I planen beskrivs över 70 åtgärder som omfattar människors och djurs hälsa samt miljön, och framstegen övervakas regelbundet.
Som ett led i genomförandet av handlingsplanen antog kommissionen EU-riktlinjer för återhållsam användning av antibiotika till människor som ska se till att patienterna inte får antibiotika i onödan.
Riktlinjerna vänder sig till alla som ansvarar för användningen av antibiotika. De kompletterar EU:s riktlinjer för återhållsam användning av antibiotika till djur.
Mellan handlingsplanen mot antimikrobiell resistens 2017 och kommissionens förslag till rådets rekommendation om en One health-modell har vissa viktiga initiativ bidragit till att ytterligare stärka EU:s åtgärder på området.
Till dessa initiativ hör:
- Strategin om läkemedel i miljön
- Från jord till bord-strategin
- Handlingsplanen för nollförorening
- Förordning (EU) 2019/6 om veterinärmedicinska läkemedel
- Förordning (EU) 2019/4 om foder som innehåller läkemedel
- Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2020/1729
- EU:s läkemedelsstrategi
Både programmet EU för hälsa och Horisont Europa finansierar åtgärder mot antibiotikaresistens.
Kommissionens tidigare handlingsplan (2011–2016)
Kommissionens handlingsplan mot antimikrobiell resistens från 2011 innehöll tolv åtgärder som medlemsländerna skulle genomföra, och fastställde sju områden där behovet av åtgärder var som störst:
- Se till att antibiotika används på rätt sätt, för både människor och djur
- Förebygga bakteriella infektioner och deras spridning
- Utveckla nya effektiva antibiotika eller andra behandlingsalternativ
- Samarbeta med internationella partner för att minska risken för antimikrobiell resistens
- Förbättra övervakningen och tillsynen inom human- och veterinärmedicinen
- Främja forskning och innovation
- Förbättra kommunikation och utbildning
Utvärderingen av handlingsplanen från oktober 2016 och bidragen från det offentliga samrådet visade att planen hade ett mervärde som symbol för politiska åtaganden, stimulerade till ett flertal åtgärder i medlemsländerna och stärkte det internationella samarbetet.
Planen utgör också en ram för att styra och samordna internationella insatser kring antimikrobiell resistens på områdena övervakning, tillsyn, forskning och utveckling. I det här faktabladet sammanfattas de viktigaste punkterna i utvärderingen.
Dessutom finns det en extern rapport om utvärderingen av kommissionens handlingsplan mot antimikrobiell resistens (med tillägg).
Före utvärderingen publicerades en rapport i februari 2015 som redogjorde för vilka framsteg som gjorts genom handlingsplanen 2011–2016 för att bekämpa antimikrobiell resistens.
Kommissionen har också sammanställt en översikt över de tolv åtgärderna i en färdplan (som uppdaterades i november 2016) med mål, konkreta insatser och frister.
EU:s One Health-nätverk mot antimikrobiell resistens
EU:s One Health-nätverk mot antimikrobiell resistens leds av kommissionen och består främst av myndighetsexperter på människors och djurs hälsa och miljö, EU:s vetenskapliga byråer, relevanta aktörer och experter från kommissionen.
Nätverket har som mål att förbättra samordningen och dialogen mellan sektorerna för människors hälsa, veterinärfrågor och miljö i EU-institutionerna och medlemsländerna och med relevanta aktörer för att bekämpa antimikrobiell resistens.
Nätverket sammanträder normalt två gånger om året.
Öka medvetenheten
För att öka medvetenheten om antimikrobiell resistens har EU:s smittskyddsmyndighet (ECDC) inrättat Europeiska antibiotikadagen med målet att erbjuda en plattform och stöd för nationella kampanjer om återhållsam användning av antibiotika.
Europeiska antibiotikadagen, som anordnas i november i samband med WHO:s internationella antibiotikavecka, har blivit en internationell plattform som samarbetar med många länder utanför EU och relevanta aktörer, i linje med kommissionens One health-modell.
Kommissionen lanserade också en kampanj i september 2024 för att göra unga människor mer medvetna om problemet med antimikrobiell resistens och bekämpa det med ett samhälleligt helhetsgrepp. EU är dessutom en ivrig förespråkare för kraftfullare One health-åtgärder mot det globala hot som antimikrobiell resistens utgör.
