Antimikrobiell resistens
Antimikrobiell resistens innebär att mikroorganismer kan överleva eller växa trots en antimikrobiell substans som normalt hämmar deras tillväxt eller dödar dem.
Antimikrobiell resistens är ett av de största globala hoten mot folkhälsan och utvecklingen. I juli 2022 identifierade kommissionen och EU-länderna antimikrobiell resistens som ett av de tre största hälsohoten, vilket kräver samordnade åtgärder på EU-nivå för att förbättra beredskapen och insatserna.
Antimikrobiell resistens orsakar mer än 35 000 dödsfall varje år i EU/EES som är en direkt följd av en infektion orsakad av antibiotikaresistenta bakterier. Det är lika mycket som influensa, tuberkulos och hiv/aids tillsammans.
Uppgifter från EU:s smittskyddsmyndighet (ECDC) visar avsevärt ökande trender i antalet infektioner och hänförbara dödsfall för nästan alla kombinationer av antibiotikaresistenta bakterier, särskilt inom hälso- och sjukvården. Uppskattningsvis var cirka 70 % av alla infektioner med antibiotikaresistenta bakterier vårdrelaterade.
Mellan 2025 och 2050 beräknas 39 miljoner dödsfall direkt orsakas av antibiotikaresistenta bakterier.
Antimikrobiell resistens medför stora kostnader, också för hälso- och sjukvårdssystemen och ekonomin. Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) uppskattar att högre hälso- och sjukvårdsutgifter och minskad arbetskraftsproduktivitet på grund av antimikrobiell resistens kostar EU/EES-länderna nästan 11,7 miljarder euro varje år.
Globalt sett skulle antimikrobiell resistens kunna leda till ytterligare hälso- och sjukvårdskostnader på 1 biljon US-dollar per år fram till 2050 och till förluster av bruttonationalprodukten på mellan 1 och 3,4 biljoner US-dollar per år fram till 2030.
Antimikrobiell resistens är ett hot mot människors och djurs hälsa samt mot miljön, eftersom mikroorganismer såsom bakterier sprids inom och mellan alla sektorer. Därför måste denna fråga hanteras med integrerade åtgärder från flera sektorer, den så kallade One Health-modellen.
Ökade insatser på EU-nivå
Den 13 juni 2023 antog rådet rekommendationen om intensifiering av EU:s åtgärder för att bekämpa antimikrobiell resistens genom en One health-modell efter ett förslag från Europeiska kommissionen som en del av läkemedelspaketet.
- Faktablad
- Vanliga frågor
- Förklaring
- Bakgrund till förslaget till rådets rekommendation om antimikrobiell resistens
Rådets rekommendation utvidgar och kompletterar 2017 års One Health-handlingsplan mot antimikrobiell resistens på planens samtliga tre områden (humanhälsa, djurhälsa och miljön) för att öka synergieffekten och bekämpa antimikrobiell resistens i hela EU på ett effektivt sätt.
Målen med rådets rekommendation är att
- stärka de nationella One Health-handlingsplanerna mot antimikrobiell resistens
- skärpa kontroller och övervakning av antimikrobiell resistens och användningen av antibiotika
- stärka förebyggandet och bekämpningen av infektioner
- stärka strategierna för antibiotikabehandling samt återhållsam användning av antibiotika
- rekommendera delmål för antimikrobiell resistens och användning av antibiotika till människor
- förbättra medvetenheten och utbildningen
- främja forskning och utveckling samt incitament till innovation och tillgång till antimikrobiella medel och andra medicinska motåtgärder mot antimikrobiell resistens
- öka samarbetet
- stärka de globala insatserna.
För att bedöma framstegen och resultaten vid genomförandet av 2017 års handlingsplan mot antimikrobiell resistens och rådets rekommendation om antimikrobiell resistens beställde kommissionen en studie för att utforma en övervakningsram.
Den 1 juni 2023 antog Europaparlamentet en resolution om EU:s åtgärder för att bekämpa antimikrobiell resistens.
EU:s One Health-handlingsplan mot antimikrobiell resistens från 2017
I juni 2017 antog kommissionen EU:s One Health-handlingsplan mot antimikrobiell resistens, i enlighet med EU-ländernas begäran i rådets slutsatser av den 17 juni 2016.
Handlingsplanens tre huvudmål är att
- göra EU till ett område för bästa praxis
- främja forskning, utveckling och innovation
- påverka det globala arbetet.
I planen beskrivs över 70 åtgärder som omfattar människors och djurs hälsa samt miljön, och framstegen övervakas regelbundet.
Som ett led i genomförandet av handlingsplanen antog kommissionen EU:s riktlinjer för återhållsam användning av antimikrobiella medel inom humanmedicin som ska se till att patienterna inte får antibiotika i onödan.
Riktlinjerna vänder sig till alla som ansvarar för användningen av antimikrobiella medel. De kompletterar EU:s riktlinjer om återhållsam användning av antimikrobiella medel hos djur.
Mellan 2017 års handlingsplan mot antimikrobiell resistens och kommissionens förslag till rådets rekommendation om en One health-modell har vissa viktiga initiativ bidragit till att ytterligare stärka EU:s åtgärder på området.
Till dessa initiativ hör:
- förordning (EU) 2022/2371 om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa
- förordning (EU) 2019/6 om veterinärmedicinska läkemedel
- förordning (EU) 2019/4 om foder som innehåller läkemedel
- kommissionens genomförandebeslut (EU) 2020/1729
- EU:s läkemedelsstrategi
- EU:s strategi om läkemedel i miljön
- målet att minska EU:s totala försäljning av antimikrobiella medel för produktionsdjur och vattenbruk med 50 % fram till 2030, i enlighet med handlingsplanen för nollförorening och från jord till bord-strategin.
Både programmen EU för hälsa och Horisont Europa finansierar forskning, projekt och studier om antimikrobiell resistens.
- EU-åtgärder mot antimikrobiell resistens som vidtogs redan före 2017 visar att antimikrobiell resistens länge har varit en prioriterad fråga för kommissionen.
EU:s One Health-nätverk mot antimikrobiell resistens
EU:s One Health-nätverk mot antimikrobiell resistens leds av kommissionen och består främst av myndighetsexperter på human- och djurhälsa samt miljön, EU:s vetenskapliga byråer, berörda parter och experter från kommissionen.
Nätverket har som mål att förbättra samordningen och dialogen mellan EU:s institutioner, EU-länderna och relevanta aktörer inom områdena humanhälsa, veterinärmedicin och miljön.
Nätverket sammanträder normalt två gånger om året.
Som ett sätt att kommunicera med One Health-medlemmarna i nätverket mot antimikrobiell resistens står EU-kommissionen värd för EU-plattformen om antimikrobiell resistens. Detta interaktiva digitala nätverk syftar till att främja dialog mellan behöriga myndigheter, företag, organisationer i det civila samhället och forskare om frågor som rör antimikrobiell resistens och som är relevanta för unionen.
Ökad medvetenhet
För att öka medvetenheten om antibiotikaresistens inrättade EU:s smittskyddsmyndighet (ECDC) den europeiska antibiotikadagen med målet att öka medvetenheten om det hot som antimikrobiell resistens utgör mot folkhälsan och vikten av återhållsam användning av antibiotika.
Med tiden har den europeiska antibiotikadagen, som anordnas den 18 november varje år i samband med den internationella antibiotikaveckan, blivit en internationell plattform som samarbetar med många länder utanför EU och relevanta berörda parter, i enlighet med kommissionens One health-modell.
Kommissionen lanserade också en kampanj i september 2024 för att göra unga människor mer medvetna om problemet med antimikrobiell resistens och bekämpa det med ett samhälleligt helhetsgrepp. EU är dessutom en ivrig förespråkare för kraftfullare One health-åtgärder mot det globala hot som antimikrobiell resistens utgör.
