Antibiotikaresistens är mikroorganismers förmåga att stå emot antibiotika och andra antimikrobiella medel. Det är ett stort problem för både folk- och djurhälsan och medför stora ekonomiska kostnader. Antibiotikaresistens orsakar varje år omkring 33 000 dödsfall i EU och kostar 1,5 miljarder euro per år i vårdkostnader och produktionsbortfall.
I uppdragsbeskrivningen till EU:s hälsokommissionär Stella Kyriakides nämns behovet av att ta itu med ökningen och återkomsten av mycket smittsamma sjukdomar, fullt ut genomföra EU:s One Health-handlingsplan mot antibiotikaresistens och arbeta för en global överenskommelse om användningen av och tillgången till antimikrobiella medel.
- Videoklipp – EU:s handlingsplan mot antibiotikaresistens (finns på alla EU-språk).
EU:s One Health-handlingsplan mot antibiotikaresistens
I juni 2017 antog kommissionen EU:s One Health-handlingsplan mot antibiotikaresistens, i enlighet med EU-ländernas begäran i rådets slutsatser av den 17 juni 2016. Den bygger på 2011 års handlingsplan (se nedan), utvärderingen av den planen, synpunkter på kommissionens färdplan och ett offentligt samråd.
Handlingsplanen har tre huvudsakliga mål:
- Göra EU till ett område för bästa praxis
- Främja forskning, utveckling och innovation
- Leda det globala arbetet
Som ett första led i handlingsplanen har kommissionen också antagit EU-riktlinjer för återhållsam användning av antibiotika som ska se till att patienterna inte får antibiotika i onödan. Riktlinjerna vänder sig till alla inblandade, t.ex. läkare, sjuksköterskor och apotekare. De kompletterar EU:s riktlinjer för återhållsam användning av antimikrobiella medel inom djurhälsan.
Två gånger om året lägger kommissionen fram en lägesrapport om 2017 års handlingsplan.
Sedan handlingsplanen antogs 2017 har EU:s insatser stärkts ytterligare:
Den 25 november 2020 lade kommissionen fram en läkemedelsstrategi för att bland annat främja investeringar i nya antimikrobiella medel och motverka olämplig användning av antibiotika. Strategin ska också förbättra vårdpersonalens och allmänhetens kunskap om antibiotikaresistens.
I november 2020 publicerade kommissionen genomförandebeslut (EU) 2020/1729 om övervakning och rapportering av antimikrobiell resistens hos zoonotiska och kommensala bakterier. Beslutet bygger på de senaste vetenskapliga yttrandena och ska förbättra övervakningen av resistensläget i EU.
I september 2021 inrättade kommissionen en EU-myndighet för beredskap och insatser vid hälsokriser (Hera) som ska förebygga, upptäcka och snabbt ingripa vid hälsokriser. Hera föregriper hot och potentiella hälsokriser genom att samla in information och bygga upp insatskapaciteten. Vid en kris säkerställer Hera utveckling, produktion och distribution av läkemedel, vacciner och andra medicinska motåtgärder (t.ex. handskar och munskydd) som det ofta rådde brist på under de första insatserna mot coronaviruset.
Det nya folkhälsoprogrammet – EU för hälsa (2021–2027) – är EU:s svar på covid-19-pandemin som har slagit hårt mot vårdpersonalen, patienterna och hälso- och sjukvården i hela EU. Med en budget på 5,1 miljarder euro är programmet det hittills största folkhälsoprogrammet ekonomiskt sett. EU-länderna och olika organisationer kan söka pengar för initiativ om bland annat antibiotikaresistenta infektioner och bättre vaccinationstäckning.
I maj 2020 antog kommissionen strategin Från jord till bord som ska bidra till hållbara livsmedelssystem i EU. Målet är att halvera EU:s användning av antibiotika inom djurhållning och vattenbruk fram till 2030. Till stöd för målet har EU två nya förordningar: 2019/6 om veterinärmedicinska läkemedel och 2019/4 om foder som innehåller läkemedel. De innehåller en rad åtgärder för att bekämpa antibiotikaresistens och främja en mer återhållsam och ansvarsfull användning av antibiotika till djur.
Bättre djurskydd förbättrar djurhälsan, minskar behovet av läkemedel och bidrar till att bevara den biologiska mångfalden. Kommissionen ska se över djurskyddslagstiftningen för att anpassa den till de senaste forskningsrönen, bredda tillämpningsområdet, förbättra efterlevnaden och i slutändan garantera ett bättre djurskydd.
I mars 2019 antog kommissionen en strategi om läkemedel i miljön för att ta itu med miljökonsekvenserna i hela läkemedelscykeln – från utformning och tillverkning till användning och avfallshantering, och för både human- och veterinärläkemedel. Flera av åtgärderna bidrar också till målen i handlingsplanen mot antibiotikaresistens.
- Senaste lägesrapporten om läkemedel i miljön
Kommissionen samarbetar också med internationella partner, t.ex. Världshälsoorganisationens (WHO) regionkontor för Europa, för att hjälpa EU-länderna att följa de globala riktlinjerna mot antibiotikaresistens (antimikrobiell läkemedelsbehandling, förebyggande och kontroll av infektioner och upplysningskampanjer).
EU:s One Health-nätverk mot antibiotikaresistens
EU:s One Health-nätverk mot antibiotikaresistens leds av kommissionen och består av myndighetsexperter på människors och djurs hälsa och miljö, EU-myndigheter (ECDC, EMA och Efsa) och experter från kommissionen. Nätverket sammanträder vartannat år för att lägga fram nationella handlingsplaner, berätta om resultaten, dela med sig av bra lösningar, diskutera policyalternativ och se hur man bättre kan samordna insatserna mot antibiotikaresistens.
För nätverkets möten gäller ett särskilt meddelande om skydd av personuppgifter.