Gå direkt till innehållet
Public Health

Vad EU gör mot antibiotikaresistens

Antibiotikaresistens

Antibiotikaresistens innebär att mikroorganismer blir resistenta mot antimikrobiella medel som normalt sett hämmar deras tillväxt eller dödar dem. Antibiotikaresistens orsakar årligen över 35 000 dödsfall i EU/EES, och medför stora kostnader, också för hälso- och sjukvårdssystemen.

År 2019 klassade Världshälsoorganisationen WHO antibiotikaresistens som ett av de tio största hoten mot människors hälsa globalt. I juli 2022 klassade kommissionen och medlemsländerna antibiotikaresistens som ett av de tre största hälsohoten.

De senaste uppgifterna visar på betydande ökningar av antalet infektioner och tillskrivna dödsfall för nästan alla kombinationer av antibiotikaresistens och bakterier, särskilt inom vården.

  • Cirka 70 % av alla fall av infektioner med antibiotikaresistenta bakterier var vårdrelaterade infektioner.
  • Om resistensen fortsätter att öka kommer det att leda till uppskattningsvis 10 miljoner dödsfall i världen varje år och en minskning med 2–3,5 % av den globala BNP:n.
  • Det skulle kosta världsekonomin upp till 100 biljoner US-dollar fram till 2050.

Läs mer:

Ökade insatser på EU-nivå

Den 13 juni 2023 antog rådet rekommendationen om intensifiering av EU:s åtgärder för att bekämpa antimikrobiell resistens genom en One health-modell

Den 1 juni 2023 antog Europaparlamentet en resolution om EU:s åtgärder för att bekämpa antimikrobiell resistens.

Den 26 april 2023 antog kommissionen ett förslag till rådets rekommendation om intensifiering av EU:s åtgärder för att bekämpa antimikrobiell resistens genom en One health-modell och ett arbetsdokument som en del av läkemedelspaketet.

Genom förslaget utvidgas och kompletteras One Health-handlingsplanen mot antimikrobiell resistens från 2017 på planens alla tre områden för att öka synergieffekten och bekämpa antimikrobiell resistens i hela EU på ett effektivt sätt.

Målen i förslaget är att

  • stärka de nationella One Health-handlingsplanerna mot antibiotikaresistens
  • stärka övervakningen och monitoreringen av antibiotikaresistens och användningen av antibiotika
  • stärka förebyggandet och bekämpningen av infektioner
  • stärka strategierna för antibiotikabehandling samt återhållsam användning av antibiotika
  • rekommendera delmål för antibiotikaresistens och användning av antibiotika till människor
  • förbättra medvetenheten och utbildningen
  • främja forskning och utveckling samt incitament till innovation och tillgång till antibiotika och andra medicinska motåtgärder mot antibiotikaresistens
  • öka samarbetet
  • stärka de globala insatserna

Informationsunderlag för förslaget samlades in från följande samråd, studier och rapporter:

EU:s One Health-handlingsplan mot antibiotikaresistens från 2017

I juni 2017 antog kommissionen EU:s One Health-handlingsplan mot antibiotikaresistens, i enlighet med EU-ländernas begäran i rådets slutsatser av den 17 juni 2016.

Handlingsplanen har tre huvudsakliga mål:

  1. Göra EU till ett område för bästa praxis
  2. Främja forskning, utveckling och innovation
  3. Påverka det globala arbetet

I planen beskrivs över 70 åtgärder som omfattar människors och djurs hälsa samt miljön, och framstegen övervakas regelbundet.

Som ett led i genomförandet av handlingsplanen antog kommissionen EU-riktlinjer för återhållsam användning av antibiotika. som ska se till att patienterna inte får antibiotika i onödan. Riktlinjerna vänder sig till alla dem som ansvarar för användningen av antibiotika. De kompletterar EU:s riktlinjer för återhållsam användning av antibiotika till djur.

Mellan antagandet av handlingsplanen mot antibiotikaresistens 2017 och kommissionens förslag till rådets rekommendation om intensifiering av EU:s åtgärder för att bekämpa antimikrobiell resistens genom en One health-modell har vissa stora initiativ bidragit till att ytterligare stärka EU:s kamp mot antibiotikaresistens.

Till dessa initiativ hör

Både programmet EU för hälsa och Horisont Europa finansierar åtgärder mot antibiotikaresistens.  

Kommissionens tidigare handlingsplan (2011–2016)

I kommissionens handlingsplan mot antibiotikaresistens från 2011 fanns tolv åtgärder som medlemsländerna skulle genomföra, och fastställdes sju områden där behovet av åtgärder var som störst:

  • Se till att antibiotika används på rätt sätt, för både människor och djur
  • Förebygga bakteriella infektioner och deras spridning
  • Utveckla nya effektiva antibiotika eller andra behandlingsalternativ
  • Samarbeta med internationella partner för att minska risken för antibiotikaresistens
  • Förbättra övervakningen och tillsynen inom human- och veterinärmedicinen
  • Främja forskning och innovation
  • Förbättra kommunikation och utbildning

Utvärderingen av handlingsplanen från oktober 2016 och bidragen från det offentliga samrådet visade att planen hade ett mervärde som symbol för politiska åtaganden och stimulerade till flera åtgärder i medlemsländerna och stärkte det internationella samarbetet. Planen utgör också en ram för att styra och samordna internationella insatser kring antibiotikaresistens på områdena övervakning, tillsyn, forskning och utveckling. I det här faktabladet sammanfattas de viktigaste punkterna i utvärderingen.

Dessutom finns det en extern rapport om utvärderingen av kommissionens handlingsplan not antibiotikaresistens (med tillägg).

Före utvärderingen publicerades en rapport i februari 2015 där man redogjorde för vilka framsteg som gjorts genom handlingsplanen 2011–2016 för att bekämpa antibiotikaresistens.

Kommissionen har också sammanställt en översikt över de tolv åtgärderna i en färdplan (som uppdaterades i november 2016) med mål, konkreta insatser och frister.

EU:s One Health-nätverk mot antibiotikaresistens

EU:s One Health-nätverk mot antibiotikaresistens leds av kommissionen och består främst av myndighetsexperter på människors och djurs hälsa och miljö, EU:s vetenskapliga byråer, aktörer och experter från kommissionen. Nätverket har som mål att förbättra samordningen och dialogen mellan sektorerna för människors hälsa, veterinärfrågor och miljö i EU-institutionerna och medlemsländerna och med aktörer för att bekämpa antibiotikaresistens. Nätverket sammanträder normalt två gånger om året.

Öka medvetenheten

För att öka medvetenheten om antibiotikaresistens inrättade EU:s smittskyddsmyndighet (ECDC) Europeiska antibiotikadagen som har som mål att erbjuda en plattform och stöd för nationella kampanjer om återhållsam användning av antibiotika. Antibiotikadagen, som anordnas i november i samband med WHO:s internationella antibiotikavecka har blivit en internationell plattform som samarbetar med många länder utanför EU och relevanta aktörer, i linje med kommissionens One health-modell.