Skip to main content
Public Health

Organtransplantation har blivit en vanlig medicinsk behandling, men det råder brist på organ.

Njurtransplantationer är vanligast och hjälper patienter vars njurar håller på att ge upp. Andra organ som ofta transplanteras är lever, lungor och hjärta. Även tunntarm och bukspottkörtel kan transplanteras och det utvecklas hela tiden nya typer av transplantation.

Alla organ kan doneras efter döden, men personer som är i livet kan också donera en njure och en bit av levern.

2017_infographic_obtc.jpg

Lagstiftning

Kvalitets- och säkerhetsnormer för organtransplantation fastställs i direktiv 2010/53/EG.

Det omfattar alla steg: donation, tillvaratagande, kontroll, hantering och distribution.

Dessutom har kommissionen i samarbete med EU-ländernas myndigheter antagit kommissionens genomförandedirektiv 2012/25/EU om information vid organutbyte mellan medlemsländerna.

Kommissionens förslag till direktivet om organ åtföljdes av en konsekvensbedömning. Parlamentets resolution 2007/2210, rådets slutsatser 15332/07 SAN om organdonation och transplantation, kommissionens meddelande KOM(2007) 275 och samrådet om organdonation och transplantation utgjorde underlag till gällande lagstiftning.

Riktlinjer

Tillsammans med Europarådet och EU:s smittskyddsmyndighet tar kommissionen fram praktiska riktlinjer för att hjälpa transplantationscentrum och vårdinrättningar som tillvaratar organ att tillämpa reglerna.

Samordning och genomförande

EU-ländernas behöriga myndigheter ansvarar för att genomföra EU-lagstiftningen. Kommissionen träffar dem regelbundet för att diskutera, utbyta bästa praxis och nå en samsyn om hur direktiven ska genomföras.

Myndigheterna får också svara på enkäter som underlag till kommissionens lägesrapporter om hur lagstiftningen genomförs.

Ibland kan myndigheterna komma med uttalanden om ämnen av gemensamt intresse:

Handlingsplan

EU:s handlingsplan för organdonation och transplantation (2009–2015) om fördjupat samarbete togs fram för att hjälpa EU-länderna att komma till rätta med bristen på organ, förstärka sina transplantationssystem och höja kvaliteten och säkerheten. Planen har också legat till grund för många EU-finansierade insatser. Under åren 2009–2015 gjordes 4 600 fler transplantationer per år.

EU-finansierade projekt

Genom EU:s hälsoprogram bidrar kommissionen ekonomiskt till projekt och gemensamma insatser med nationella myndigheter. Dessutom har Europaparlamentet lagt fram förslag om att finansiera vissa pilotprojekt.

Insatserna ska stödja EU:s arbete för säkerhet och kvalitet, men kan också bidra till att förbättra tillgången på humanbiologiskt material eller effektivisera sjukvårdens rutiner för donation och tillgång. Här är några exempel:

  • Foedus – gemensam EU-åtgärd för att underlätta organutbyte mellan EU-länderna
  • Edith – projekt om olika rutiner för organdonation och transplantation
  • Eudonorgan – utbildning och information för att få fler att donera organ i EU och grannländerna
  • Coorenor – samordning mellan de nationella organisationerna för organtransplantation
  • Odequs – europeiskt kvalitetssystem med indikatorer och metoder för organdonation
  • Accord – gemensam EU-åtgärd om samordning vid organdonationer
  • Mode – bättre program för organdonation från avlidna och för transplantation – gemensam EU-åtgärd
  • Efretos – utvärdering av organtransplantationer i Europa
  • Dopki – bättre kunskap om och rutiner för organdonation
  • Alliance-O – Europeiska gruppen för samarbete mellan nationella forskningsprogram om organdonation och transplantation
  • Etpod – europeiska utbildningsprogram om organdonation
  • Elipsy – Hur mår levande organdonatorer?
  • Eulod – organdonation från levande donatorer i Europa.