Vad är e-hälsa?
E-hälsa innebär att man använder it-baserade verktyg och tjänster som ett hjälpmedel i alla vårdsteg, från förebyggande åtgärder och diagnos till behandling, övervakning och hantering av olika hälsotillstånd.
E-hälsa är viktigt i EU för att
- göra vården mer effektiv
- höja vårdens kvalitet
- göra tillgången till tjänster mer rättvis
- ge människor större kontroll över sin egen hälsa
- hjälpa hälso- och sjukvårdspersonal i deras dagliga arbete.
E-hälsa kräver samarbete mellan vårdpersonal, forskare, politiker och tekniker så att innovativa lösningar kan användas för att göra hälso- och sjukvården bättre och mer hållbar.
Hur fungerar e-hälsan i EU just nu?
Direktivet om gränsöverskridande hälso- och sjukvård (2011/24/EU), som antogs 2011, säkerställer kontinuitet i vården för EU:s invånare över gränserna. Det innebär att du kan få vård i andra EU-länder på liknande villkor som i ditt eget land.
Direktivet gör det möjligt för EU:s medlemsländer att utbyta hälsodata på ett säkert, effektivt och driftskompatibelt sätt, och utgör grunden för säkrare gränsöverskridande hälso- och sjukvård av högre kvalitet.
Genom artikel 14 i direktivet inrättas ett nätverk för e-hälsa – ett frivilligt nätverk som kopplar ihop nationella myndigheter i EU som är ansvariga för e-hälsa. Nätverket för e-hälsa främjar samarbete, förtroende och utveckling av gemensamma riktlinjer och standarder i utbytet av hälsodata över gränserna.
Just nu håller två e-tjänster för gränsöverskridande vård på att införas i alla EU-länder: e-recept och patientöversikter. Du kan nå de aktiva tjänsterna på MinHälsa@EU, en centraliserad plattform som ska underlätta interoperabilitet och utbyte av hälsodata över gränserna.
Tillgången till hälsodata skiljer sig åt mellan olika EU-länder. Hälsodata samlas in och lagras av vårdgivare och vårdinrättningar i olika format, vilket gör det svårt för patienter och personal att få tillgång till och använda dem. Denna bristande interoperabilitet leder till att
- patienter har begränsad tillgång till sina hälsodata
- det tar lång tid för vårdpersonal att få patientens fullständiga sjukdomshistorik, särskilt om informationen måste hämtas från ett annat land
- forskare och politiker har begränsad tillgång till anonymiserade hälsodata som skulle kunna användas för innovation, forskning och beslutsfattande, vilket hindrar framstegen inom vården.
Vissa medlemsländer har redan infört e-hälsotjänster, men andra använder fortfarande pappersjournaler och frånkopplade digitala system. En ny förordning om ett europeiskt hälsodataområde har trätt i kraft och ska ta itu med dessa frågor så att en stark europeisk hälsounion kan upprättas.
Hur ser framtiden ut för e-hälsan i EU?
Ett europeiskt hälsodataområde (EHDS) har skapats för att underlätta utbyte av hälsodata över gränserna i EU och förbättra hälso- och sjukvården, med hjälp av tydliga regler, gemensamma standarder och metoder samt digitala infrastrukturer som MinHälsa@EU och Hälsodata@EU.
Hälsodataområdet ska förbättra patienters, forskares, innovatörers och politikers användning av elektroniska hälsodata och på så sätt påskynda och förbättra patientvård, patientsäkerhet, statistik och reglering.
Det europeiska hälsodataområdet är det första gemensamma europeiska dataområdet som bygger på EU:s datastrategi.
Hur fungerar det europeiska hälsodataområdet?
De tre viktigaste målen med hälsodataområdet är att
- göra det möjligt för enskilda personer att få kontroll över sina hälsodata och att underlätta det gränsöverskridande utbytet av hälsodata i EU (primäranvändning av data)
- skapa enhetliga, tillförlitliga och effektiva regler för användningen av hälsodata för forskning, innovation, beslutsfattande och reglering (sekundäranvändning av data)
- främja en verklig inre marknad för elektroniska hälsodokumentationssystem.
Primäranvändning av hälsodata är användning av nya data som samlas in och lagras i en databas, som senare kan komma att återanvändas för andra syften (sekundäranvändning).
Förordningen innehåller tydliga regler för användning av hälsodata för bättre vård, forskning, innovation och beslutsfattande.
De nya reglerna drar nytta av potentialen hos säkert utbyte, användning och återanvändning av hälsodata, samtidigt som man säkerställer full överensstämmelse med EU:s höga dataskyddsnivå. EU:s invånare kommer att få snabb och enkel tillgång till sina hälsodata.
Vårdpersonal kommer att få tillgång till patientjournaler även för patienter från andra medlemsländer, vilket möjliggör evidensbaserat beslutsfattande, samtidigt som EU:s dataskyddsförordningar följs (primäranvändning av data).
Genom hälsodataområdet inrättas ett starkt regelverk för användningen av hälsodata för forskning, innovation och folkhälsa (sekundäranvändning av data). Dessa data kommer att bidra till
- utvecklingen av livsviktiga behandlingar
- utvecklingen av individanpassad medicin (precisionsmedicin)
- bättre krisberedskap, med strikt datasäkerhet
- bättre villkor för tillgång
- tillämpningen av grundläggande rättigheter.
Hälsodataområdet har också som mål att förbättra den inre marknaden genom att skapa en enhetlig rättslig och teknisk ram för utveckling, marknadsföring och användning av elektroniska hälsodokumentationssystem i överensstämmelse med EU:s värderingar.
EU-plattformar för e-hälsa
EU arbetar för att förbättra samarbetet inom e-hälsa genom plattformar som ska stärka samordningen, interoperabiliteten och kvalitetsstandarderna i medlemsländerna, för att främja en enhetlig strategi för e-hälsa i hela EU.
Nätverket för e-hälsa är ett frivilligt nätverk som kopplar ihop nationella myndigheter som är ansvariga för e-hälsa och som har utsetts av medlemsländerna. Nätverket utfärdar icke-bindande riktlinjer för att hjälpa EU-länderna att säkerställa teknisk och semantisk interoperabilitet i sina it-system och underlättar ett effektivt och säkert gränsöverskridande utbyte av patientuppgifter.
I riktlinjerna fastställs en begreppsapparat för dataorganiseringen, med hänsyn till de många olika datastandarderna i EU. Syftet med riktlinjerna är att säkerställa konsekvens, minska fragmenteringen och förhindra dubbelarbete inom initiativ för e-hälsa.
EU-finansiering
Det finns många olika EU-program som kan hjälpa medlemsländerna att utveckla, genomföra och stärka sina e-hälsosystem.
Några av dessa är programmet EU för hälsa, programmet för ett digitalt Europa:, Fonden för ett sammanlänkat Europa, Horisont Europa, instrumentet för tekniskt stöd, faciliteten för återhämtning och resiliens, stödprogrammet för strukturreformer, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Fonden för en rättvis omställning och Europeiska socialfonden.
Artificiell intelligens inom hälso- och sjukvården
AI kan analysera stora mängder data, hitta mönster och göra förutsägelser, vilket kan hjälpa vårdpersonal att ställa mer korrekta diagnoser och utarbeta individanpassade behandlingsplaner. Kommissionen har åtagit sig att satsa på utveckling och användning av AI inom vården, förutsatt att denna teknik är säker, tillförlitlig och respekterar EU:s värderingar. Man ska bland annat
- finansiera forskning och innovation genom forskningsprojekt och nystartade företag som utvecklar innovativa AI-vårdlösningar
- utarbeta regelverk för att stödja utveckling och användning av AI inom vården, samtidigt som patientsäkerhet och dataskydd säkerställs
- främja datadelning och samarbete mellan intressenter för att påskynda utvecklingen av AI-baserade hälso- och sjukvårdslösningar.
Internationellt samarbete
EU-kommissionen är fast besluten att främja globalt samarbete inom e-hälsa. Kommissionen arbetar med internationella partner vars mål är att
- utveckla lösningar för e-hälsa
- förbättra hälsoutfallen
- bygga vidare på lösningar och standarder som utvecklats av EU.
En sådan standard är det europeiska formatet för utbyte av elektroniska patientjournaler (EEHRxF) som underlättar utbyte av hälsodata mellan olika länder.
