Primäranvändning av hälsodata
När en vårdgivare samlar in uppgifter om en patient för direktvård kallas detta för primäranvändning av hälsodata.
Det innebär att elektroniska hälsodata används för att
- behandla eller rehabilitera patienter
- förskriva eller lämna ut läkemedel
- tillhandahålla anknutna sociala, administrativa eller ersättningsrelaterade tjänster.
Sekundäranvändning innebär i stället att data som tidigare samlats in för primäranvändning återanvänds för forskningsändamål, allmänintresset eller politiska beslut.
Fördelar med primäranvändning
Patienter
- får omedelbar och fri tillgång till sina elektroniska hälsodata
- kan lätt dela data med vårdpersonal, även i andra länder
- får vårdkontinuitet och kan begära en ny medicinsk bedömning (second opinion)
- kan lägga till uppgifter, begränsa tillgången, se vem som har fått åtkomst till uppgifterna och begära rättelse av fel
- kan lätt ge familjemedlemmar tillgång om det skulle behövas (t.ex. för minderåriga)
- kan, beroende på de nationella reglerna, välja att avsluta sitt deltagande i datautbytet med hjälp av de verktyg som erbjuds inom det europeiska hälsodataområdet (EHDS).
Hälso- och sjukvårdspersonal
- får enklare och snabbare tillgång till patientuppgifter, även när patienten kommer från ett annat EU-land
- kan ge patienter från andra EU-länder snabbare och bättre vård
- kan dra nytta av ett europeiskt format för utbyte av elektronisk hälsodokumentation som gör det lättare dela data mellan olika system genom ökad interoperabilitet.
Vilka rättigheter har jag inom det europeiska hälsodataområdet?
Inom hälsodataområdet kommer enskilda personer att kunna
- få tillgång till hälsodata
- ladda ned en kopia av uppgifterna
- se åtkomstloggar
- begränsa tillgången
- välja att inte delta i datadelning (om det är möjligt i EU-landet i fråga)
- föra in information i elektronisk hälsodokumentation
- ge en viss person behörighet att bedöma uppgifterna
- begära rättelse.
Vilka rättigheter har jag när jag reser till andra EU-länder?
När det gäller användning av hälsodata för att ge vård (primäranvändning) har vissa EU-länder uppnått höga nivåer av digitalisering och interoperabilitet, medan andra fortfarande tar de första stegen.
Just nu håller två viktiga e-hälsotjänster på att införas gradvis i EU:
- e-recept (e-expediering)
- patientöversikter.
E-recept (e-expediering)
E-recept (e-expediering) gör det möjligt för dig som EU-invånare att hämta ut läkemedel i EU-länder utan ett pappersrecept. Ett digitalt recept skickas säkert över nätet från ditt hemland till det land dit du reser, där apotekare kan få tillgång till receptet digitalt och lämna ut det receptbelagda läkemedlet. När du har hämtat ut läkemedlet meddelas ditt hemland om detta (e-expediering) och den elektroniska hälsodokumentationen uppdateras.
Mer information finns här: broschyren från MinHälsa@EU för patienter och vårdpersonal och frågor och svar från MinHälsa@EU.
Patientöversikter
När du som EU-invånare behöver vård i ett annat EU-land kan vårdpersonalen där få tillgång till din patientöversikt, som innehåller viktig medicinsk information om t.ex. dina allergier, läkemedel som du tar och din sjukdomshistoria.
Patientöversikten
- hjälper läkare att hitta rätt behandling, undvika vissa risker (t.ex. allergier) och övervinna språkbarriärer
- kommer i framtiden att ersättas av europeisk hälsodokumentation, med mer omfattande hälsodata.
När börjar de nya reglerna för primäranvändning att gälla?
De regler som beskrivs ovan börjar gälla fyra år efter att förordningen om det europeiska hälsodataområdet träder i kraft, dvs. den 26 mars 2029. Om du kommer från ett EU-land som deltar i det frivilliga systemet MinHälsa@EU kan du dock få tillgång till vissa av dessa funktioner tidigare än så.
MinHälsa@EU
MinHälsa@EU (tidigare kallad infrastrukturen för digitala e-hälsotjänster) kopplar samman nationella e-hälsosystem i EU och gör det möjligt att dela elektroniska hälsodata över gränserna, inklusive e-recept och patientöversikter.
EU-kommissionen bidrar med centrala tjänster som it-infrastruktur, terminologi, konfigurering och interoperabilitet.
EU-länderna kan sedan ansluta sina e-hälsosystem till EU-nätverket genom nationella kontaktpunkter för e-hälsa. Nationella kontaktpunkter för e-hälsa fungerar som en organisatorisk och teknisk ingång och gör det möjligt för olika länder att utbyta elektroniska hälsodata.
Patientöversikter, e-recept och e-expediering finns i två tredjedelar av EU-länderna och används oftast via en webbportal. I början av 2025 kunde dock endast ett fåtal länder skicka eller ta emot uppgifter digitalt över gränserna. Tio länder använder fortfarande pappersutskrifter för recept.
Bara 15 medlemsländer delar patientöversikter och e-recept via MinHälsa@EU. De flesta medlemsländer förväntas ansluta sig till MinHälsa@EU under 2025.
Alla medlemsländer ska kunna utbyta patientöversikter och e-recept (e-expediering) senast 2029.
Andra kategorier av hälsodata, som bilddiagnostik, laboratorieresultat och sjukhusutskrivningsrapporter, ska kunna utbytas senast 2031.
Framtiden för primäranvändning av hälsodata
Utöver patientöversikter och e-recept kommer MinHälsa@EU att stödja utbyte av andra prioriterade datakategorier som fastställs i förordningen om det europeiska hälsodataområdet, t.ex. laboratorieresultat och laboratorierapporter, bilddiagnostiska undersökningar och rapporter om bilddiagnostik samt sjukhusutskrivningsrapporter.
Dessa e-tjänster finns redan i vissa EU-länder.
Det är viktigt att stödja medlemsländerna i utvecklingen och införandet av dessa nya tjänster efter att de har blivit klara med de grundläggande tjänsterna, t.ex. att skicka och ta emot patientöversikter och e-recept och att stödja länder utanför EU vid förberedande verksamhet.
Det finns en övervakningsram med centrala resultatindikatorer för MinHälsa@EU som innehåller detaljerad information om vårdtjänsternas resultat och effektivitet i EU-länderna.
Förberedande initiativ för genomförandet av de nya reglerna
EU arbetar för att förbättra samarbetet inom e-hälsa genom plattformar som ska stärka samordningen, interoperabiliteten och kvalitetsstandarderna i medlemsländerna, för att främja en enhetlig strategi för e-hälsa i hela EU:
Nätverket för e-hälsa är ett frivilligt nätverk som kopplar ihop nationella myndigheter som är ansvariga för e-hälsa och som har utsetts av EU-länderna. Nätverket utfärdar icke-bindande riktlinjer för att hjälpa EU-länderna att säkerställa teknisk och semantisk interoperabilitet i sina hälsoinformationssystem och underlätta ett effektivt och säkert gränsöverskridande utbyte av patientuppgifter. I riktlinjerna fastställs en begreppsapparat för dataorganiseringen, med hänsyn till de många olika datastandarderna i EU. Syftet med riktlinjerna är att säkerställa konsekvens, minska fragmenteringen och förhindra dubbelarbete inom initiativ för e-hälsa.
EU-ländernas expertgrupp för e-hälsa består av ansvariga för genomförandet av de nationella kontaktpunkterna för e-hälsa som utses av de deltagande länderna.
Den operativa styrelsen för e-hälsa består av företrädare för kommissionen och EU-ländernas expertgrupp för e-hälsa. Den kontrollerar hur tjänsterna tillhandahålls och fattar de taktiska och operativa besluten om MinHälsa@EU.
