I vår globaliserade värld kan sjukdomar snabbt spridas mellan länderna. För att kunna upptäcka hälsohoten tidigt krävs en löpande och stabil övervakning och mekanismer för tidig varning och reaktion.
EU har strukturer för att snabbt kunna utbyta information mellan medlemsländernas folkhälsomyndigheter och internationella organ som Världshälsoorganisationen (WHO), så att man kan identifiera hot så fort som möjligt.
Övervakning av infektionssjukdomar och andra hälsohot
Övervakningssystemen hjälper oss att övervaka smittsamma sjukdomar, kartlägga riskfaktorer och identifiera insatsområden. De ger oss underlag för att fastställa prioriteringar, planera, genomföra, finansiera och utvärdera program med förebyggande insatser och bedöma kontrollåtgärder.
Genom Europaparlamentets och rådets beslut 2119/98/EG bildades ett nätverk för epidemiologisk övervakning och kontroll av smittsamma sjukdomar i EU.
Beslut 2119/98/EG ersattes av beslut 1082/2013/EU om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa. Det nya beslutet stärkte nätverket för epidemiologisk övervakning och smittskydd.
Nätverket består av företrädare för kommissionen, EU:s smittskyddsmyndighet (ECDC) och de nationella smittskyddsmyndigheterna och drivs och samordnas av ECDC.
Den nya förordningen (EU) 2022/2371 om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa upphävde och ersatte i sin tur beslut 1082/2013/EU. Detta bidrar till att upprätthålla och ytterligare stärka det europeiska nätverket för epidemiologisk övervakning, som fortsättningsvis drivs och samordnas av ECDC.
Uppdaterad lista över infektionssjukdomar
Cirka 50 infektionssjukdomar och särskilda hälsoproblem, t.ex. antibiotikaresistens, övervakas genom EU:s nätverk för epidemiologisk övervakning – allt från antrax till zikafeber. Listan uppdaterades senast 2018 genom kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/945, då neuroborrelios, dengue- och zikafeber, samt chikungunya lades till.
I beslutet reviderar kommissionen också falldefinitionerna för flera andra smittsamma sjukdomar och relaterade hälsoproblem som antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner. Listan motsvarar WHO:s klassificeringar.
Förordning (EU) 2022/2371 ger kommissionen befogenhet att uppdatera listan över infektionssjukdomar och relevanta hälsoproblem som antibiotikaresistens för att säkra att nätverket täcker dem.
Kommissionen fastställer också de falldefinitioner för olika infektionssjukdomar som medlemsländerna använder i samband med övervakning och rapportering till ECDC för att säkra att de insamlade uppgifterna är jämförbara och kompatibla på EU-nivå.
Vid andra former av hälsohot krävs andra övervakningsmetoder för att identifiera trender och förändringar i riskprofilen. Kommissionen står i kontakt med de relevanta EU-byråerna och myndigheterna i EU-länderna för att se till att de anpassar sina beredskapsplaner till nya hotbilder.
EU:s referenslaboratorier för folkhälsa
Genom förordning (EU) 2022/2371 om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa infördes ett rättsligt mandat för att inrätta EU:s referenslaboratorier på folkhälsoområdet. Dessa referenslaboratorier bör ge stöd till nationella referenslaboratorier för att främja god praxis och medlemsländernas frivilliga anpassning när det gäller diagnostik, testmetoder och användning av vissa tester för enhetlig övervakning, anmälan och rapportering av sjukdomar.
Kommissionen får utse EU-referenslaboratorier genom genomförandeakter. De första EU-referenslaboratorierna utsågs i mars 2024.
Referenslaboratorierna omfattar följande sjukdomar eller hälsoproblem:
- antibiotikaresistens hos bakterier
- vektorburna viruspatogener
- nya, gnagarburna och zoonotiska viruspatogener
- nya och zoonotiska bakteriella högriskpatogener
- legionella
- difteri och kikhosta
EU:s system för tidig varning och reaktion
EU har ett varningssystem för att anmäla allvarliga hot mot hälsan som drabbat flera EU-länder. Tack vare det här konfidentiella datasystemet kan kommissionen och de ansvariga nationella myndigheterna ha en ständig kommunikation.
EU-länderna kan utfärda varningar, sprida information och samordna nationella åtgärder mot allvarliga internationella hot på ett snabbt och säkert sätt.
Systemet drivs av EU:s smittskyddsmyndighet. Det har med framgång använts för att varna, dela information och samordna åtgärder vid utbrott av covid-19, apkoppor, svininfluensa, ebola och andra sjukdomsutbrott som drabbat flera länder.
Systemet hanterar alla former av hot, till exempel biologiska, kemiska och miljömässiga hot samt hot av annat ursprung, bland annat extrema väderhändelser, vulkaniska askmoln, kemikalieläckor och biologiska faror såsom biotoxiner.
Systemet fungerar enligt strikta regler, bland annat när det gäller hanteringen av personuppgifter. Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/253 innehåller närmare bestämmelser för hur länderna ska utfärda varningar, utbyta information, inhämta råd och samordna insatserna vid allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa.
I kommissionens rekommendation (EU) 2017/1140 fastställs vidare regler om personuppgifter som kan utbytas genom systemet för tidig varning och reaktion för att samordna kontaktspårningsåtgärder i samband med allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa. Dessa akter som definierar förfarandena kommer att uppdateras efter antagandet av den nya förordningen (EU) 2022/2371.
Systemet för tidig varning och reaktion utvecklas vidare utifrån de lärdomar som dragits av covid-19 och enligt den nya förordningen (EU) 2022/2371, som förutsätter att plattformen stöder rapporteringen av alla slags hot.
Vidare bör systemet möjliggöra utbyte av information om folkhälsoåtgärder, riskbedömningar och krishanteringsfunktioner, t.ex. sådana som kräver utbyte av personliga hälsodata, för effektiv digital gränsöverskridande smittspårning och medicinsk evakuering.
Smittskyddsmyndighetens utökade mandat kräver också att systemet för tidig varning och reaktion uppdateras kontinuerligt med hjälp av modern teknik, artificiell intelligens, rymdbaserade tillämpningar och digitaliserade smittspårningsverktyg.
När och hur aktiveras systemet för tidig varning och reaktion?
De behöriga myndigheterna eller kommissionen utfärdar en varning när ett allvarligt internationellt hälsohot
- är ovanligt eller oväntat med tanke på platsen och tidpunkten
- orsakar många sjukdoms- eller dödsfall eller ökar snabbt i omfattning
- överskrider den nationella insatsförmågan och drabbar flera EU-länder
- kan kräva en samordnad EU-insats.
Varningarna skickas ut senast 24 timmar efter att ett EU-land eller kommissionen blivit uppmärksam på hotet. Till exempel skickade kommissionen den första varningen om det nya coronaviruset så tidigt som den 9 januari 2020, bara några dagar efter att Kina varnat för ett okänt virus.
Under covid-19-insatserna har systemet också stött utbytet av formulär för lokalisering av passagerare för gränsöverskridande smittspårning. Smittspårningen är ett viktigt och effektivt verktyg som gör det möjligt att snabbt identifiera potentiellt smittade personer för att isolera, testa eller behandla dem.
Detta bidrar i sin tur till att stoppa eller bromsa spridningen av sjukdomen. Utbytet av passageraruppgifter via systemet för tidig varning och reaktion möjliggjordes tack vare två rättsakter:
- Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2021/858 om varningar som gäller kontaktspårning av passagerare som identifierats med hjälp av formulär för passagerarlokalisering.
- Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2021/1212 om varningar som gäller kontaktspårning av exponerade personer som identifierats med hjälp av ifyllandet av formulär för lokalisering av passagerare.
