Skip to main content
Europeiska kommissionens logotyp
Public Health

Övervakning och tidig varning

Infektionssjukdomarna har de senaste årtiondena minskat eller legat kvar på samma nivå i EU, och de vanligaste dödsorsakerna är nu i stället cancer och hjärt–kärlsjukdomar. Coronapandemin har dock visat att infektionssjukdomar fortfarande kan vara ett hot mot folkhälsan. I vår globaliserade värld kan sjukdomar snabbt spridas mellan länderna.

För att kunna upptäcka hälsohoten tidigt krävs en löpande och stabil övervakning och mekanismer för tidig varning och reaktion. EU har strukturer för att snabbt kunna utbyta information mellan medlemsländernas folkhälsomyndigheter och internationella organ som Världshälsoorganisationen, så att man kan identifiera hot så fort som möjligt.

Övervakning av infektionssjukdomar och andra hälsohot

Övervakningssystemen hjälper oss att övervaka smittsamma sjukdomar, kartlägga riskfaktorer och identifiera insatsområden. De ger oss underlag för att fastställa prioriteringar, planera, genomföra, finansiera och utvärdera program med förebyggande insatser och bedöma kontrollåtgärder.

Genom Europaparlamentets och rådets beslut 2119/98/EG bildades ett nätverk för epidemiologisk övervakning och kontroll av smittsamma sjukdomar i EU.

Beslut 2119/98/EG ersattes av beslut 1082/2013/EU om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa. Det nya beslutet stärkte nätverket för epidemiologisk övervakning och smittskydd. Nätverket består av företrädare för kommissionen, EU:s smittskyddsmyndighet (ECDC) och de nationella smittskyddsmyndigheterna och drivs och samordnas av ECDC.

Beslut 1082/2013/EU ger kommissionen befogenhet att upprätta och uppdatera listan över infektionssjukdomar och relevanta hälsoproblem som antibiotikaresistens för att säkra att nätverket täcker dem. Kommissionen fastställer också de falldefinitioner för olika infektionssjukdomar som medlemsländerna använder i samband med övervakning och rapportering till ECDC för att säkra att de insamlade uppgifterna är jämförbara och kompatibla på EU-nivå.

Uppdaterad lista över infektionssjukdomar

I juni 2018 antog kommissionen ett genomförandebeslut om att uppdatera listan med cirka 50 infektionssjukdomar som övervakas genom EU:s nätverk för epidemiologisk övervakning. Den nya listan innehåller smittsamma sjukdomar som nyligen har uppstått eller dykt upp igen, t.ex. chikungunya, denguefeber, neuroborrelios och zikavirusinfektion. I beslutet reviderar kommissionen också falldefinitionerna för flera andra smittsamma sjukdomar och relaterade hälsoproblem som antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner. Listan är i linje med de senaste forskningsrönen som har sammanställts med hjälp av ECDC, och överensstämmer med WHO:s klassificeringar.

Vid andra hot krävs andra övervakningsmetoder för att identifiera trender och förändringar i riskprofilen. Kommissionen står i kontakt med de relevanta EU-byråerna och myndigheterna i EU-länderna för att se till att de anpassar sina beredskapsplaner till nya hotbilder.

EU:s system för tidig varning och reaktion

EU har ett varningssystem för att anmäla allvarliga hot mot hälsan som drabbat flera EU-länder, i enlighet med artikel 8 i beslut 1082/2013/EU. Tack vare det här konfidentiella datasystemet kan kommissionen och de ansvariga nationella myndigheterna ha en ständig kommunikation. EU-länderna kan utfärda varningar, sprida information och samordna nationella åtgärder mot allvarliga internationella hot på ett snabbt och säkert sätt.

Systemet drivs av EU:s smittskyddsmyndighet. Det har med framgång använts för att varna, dela information och samordna åtgärder vid utbrott av sars, svininfluensa, ebola, zika, covid-19 och andra sjukdomsutbrott som drabbat flera länder.

Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/253 innehåller närmare bestämmelser för hur länderna ska utfärda varningar, utbyta information, inhämta råd och samordna insatserna.

När och hur aktiveras systemet för tidig varning och reaktion?

De behöriga myndigheterna eller kommissionen utfärdar en varning när ett allvarligt internationellt hälsohot

  • är ovanligt eller oväntat med tanke på platsen och tidpunkten
  • orsakar många sjukdoms- eller dödsfall eller ökar snabbt i omfattning
  • överskrider den nationella insatsförmågan och drabbar flera EU-länder
  • kan kräva en samordnad EU-insats.

Varningarna skickas ut senast 24 timmar efter att ett EU-land eller kommissionen blivit uppmärksam på hotet. Till exempel skickade kommissionen den första varningen om det nya coronaviruset så tidigt som den 9 januari 2020, bara några dagar efter att Kina varnat för ett okänt virus.

Varningar via systemet för tidig varning och reaktion kan innebära utbyte av personuppgifter som behövs för att identifiera smittade personer och personer som kan vara utsatta för fara (så kallad kontaktspårningsdata). Utbytet sker i enlighet med gällande dataskyddslagstiftning (förordning (EU) 2016/679 och förordning (EU) 2018/1725). I juni 2017 antog kommissionen sin rekommendation (EU) 2017/1140 om personuppgifter som kan utbytas genom systemet för tidig varning och reaktion.

Förbättringar av systemet för tidig varning och reaktion

Systemet har anpassats för att förbättra lägesuppfattningen vid internationella hälsohot och den nya versionen togs i drift i november 2019.

Följande nya moduler och funktioner har lagts till:

  • Kommunikationsmodul för beredskap och riskbedömning för att utbyta relevant dokumentation och nationella planer och strategier.
  • Lägesuppfattningsmodul med situationsinformation om specifika händelser och en listfunktion där EU-länderna i ett bestämt format kan utbyta uppgifter om antal fall och andra relevanta upplysningar.

Ett viktigt mål med den nya versionen är sammankopplingen med andra EU-varningssystem. För närvarande är systemet för tidig varning och reaktion knutet till två andra varningssystem:

Det finns planer på att knyta samman ännu fler EU-system för varning och information de kommande åren så att olika sektorer kan kommunicera och samarbeta direkt med varandra.