EU samarbetar med internationella organisationer för att ta fram, genomföra och sprida sin folkhälsopolicy. Det finns ett etablerat samarbete med
- WHO (Världshälsoorganisationen)
- Europarådet
- OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling)
WHO – Världshälsoorganisationen
Samarbetet mellan kommissionen och WHO bygger på en skriftväxling från 2001 om allmänna principer, mål och rutiner, bland annat regelbundna möten mellan högre tjänstemän.
Under 2020 förklarade WHO och kommissionen sin avsikt att fortsätta att samarbeta för en god folkhälsa och ett starkt hälsoskydd i linje med de globala målen för hållbar utveckling, särskilt mål 3 om hälsa och välbefinnande. De ska utöka och fördjupa sitt samarbete om hälsosäkerhet, hälso- och sjukvårdssystem, cancer, hållbara livsmedelssystem och hälsosamarbete med länder utanför EU.
Samarbetet bedrivs på tre geografiska nivåer:
- Med WHO:s huvudkontor i Genève i globala frågor
- Med WHO:s Europakontor i Köpenhamn i europeiska frågor
- I länder runtom i världen
När det gäller smittsamma sjukdomar samarbetar EU:s smittskyddsmyndighet också nära med WHO. Deras möten kan gälla politiska eller tekniska frågor eller ledningsfrågor.
Kommissionen deltar som observatör på årsmötena i WHO:s styrelse, Världshälsoförsamlingen och WHO:s regionalkommitté för Europa. Tillsammans med Europeiska utrikestjänsten samarbetar kommissionen med EU-länderna för att ta fram gemensamma uttalanden och förhandla om texterna med andra länder. Dessutom deltar kommissionen i regelbundna samråd med WHO för att se till att politiken och insatserna är samstämmiga.
Kommissionen och WHO har sedan 2005 samarbetat i flera projekt med stöd från EU:s folkhälsoprogram.
Ramkonventionen om tobakskontroll och det internationella hälsoreglementet är viktiga internationella regelverk som tagits fram inom WHO. Kommissionen deltog aktivt i förarbetet och stöder genomförandet.
Parterna i det globala hälsoskyddsinitiativet, EU-kommissionen och WHO håller på att ta fram en gemensam färdplan för arbetet med
- krisberedskap
- smittsamma sjukdomar, t.ex. hiv/aids och tuberkulos
- antibiotikaresistens
- vaccinationer.
