Ingen säker gräns för uv-strålning från solarier
Theo Vermeire, ordförande för vetenskapliga kommittén för hälso- och miljörisker och nya risker (Scheer)
EU-kommissionens vetenskapliga kommittéer, bland annat den för hälso- och miljörisker och nya risker (Scheer), arbetar med riskbedömning. Vår uppgift är att granska nya studier om ett visst område och att dra slutsatser på grundval av studiernas vetenskapliga värde.
Kommittén består av ledande vetenskapliga experter från hela världen, men vårt arbete är inte tänkt att vara akademiskt och bara intressera andra forskare. Syftet är att skydda allmänhetens hälsa och säkerhet.
Yttrandet från december 2016 om riskerna med uv-strålning från solarier är ett exempel på hur viktigt vårt arbete är för människor i hela EU. Våra slutsatser kan vara kontroversiella med tanke på solariebranschens intressen och alla de människor som gillar att sola, och kan få riskhanterare och beslutsfattare att införa nya regler. Men det är inte det primära syftet.
Vår uppgift är att opartiskt och oberoende granska befintliga studier, utan förutfattade meningar, och att avge ett vetenskapligt yttrande på grundval av gedigen forskning. I detta fall visar uppgifterna att det finns starka belägg för att solariesolande orsakar hudmelanom och skivepitelcancer, särskilt om man börjar sola i unga år. Det finns också en koppling till basalcellscancer och ögonmelanom.
Därför finns det ingen säker exponeringsgräns för uv-strålning från solarier. All uv-strålning anses vara cancerframkallande eftersom den både kan ge upphov till tumörer och stimulera tillväxt. Det går därför inte att säga att det är säkert att sola solarium om man bara solar måttligt eller följer de säkerhetsregler som finns.
Det finns de som vill sola solarium för att kroppen ska bilda mer D-vitamin, men det är inget vi rekommenderar eftersom riskerna är större än nyttan. D-vitaminbrist ska i första hand botas genom att äta rätt, vara ute i solen och vid behov komplettera med kosttillskott.
Yttrandet är en uppdatering av 2006 års yttrande om de biologiska effekterna av uv-strålning från solarier från vetenskapliga kommittén för konsumentprodukter. I det yttrandet drog man slutsatsen att solariesolande sannolikt ökade risken för malignt hudmelanom och eventuellt ögonmelanom.
Ordet ”sannolikt” gäller inte längre: att sola solarium ökar risken för cancer, även efter en enda gång, och särskilt om man solar innan man fyllt 30. Detta yttrande är en riskbedömning. Det är nu upp till var och en att ta ansvar för sig själv och upp till riskhanterarna att bedöma om det behövs nya regler eller begränsningar.
Förslag till stegvis strategi för att bedöma tillsatser i tobak
EU-kommissionen och vetenskapliga kommittén för hälso- och miljörisker och nya risker (Scheer) publicerade sitt slutliga yttrande om tillsatser i tobaksvaror den 21 december 2016. Kommissionen hade begärt yttrandet som underlag till nya riktlinjer för att bedöma enskilda tobakstillsatser.
En prioriteringslista med 15 tillsatser i cigaretter och rulltobak hade redan tagits fram på grundval av ett vetenskapligt yttrande från vetenskapliga kommittén för nya och nyligen identifierade hälsorisker (Schenihr). Det nya yttrandet bygger vidare på arbetet i enlighet med EU:s tobaksdirektiv, som kräver att tillverkare och importörer av tobaksvaror gör omfattande studier av tillsatser.
Prioriteringslistan bygger på särskilda kriterier och innehåller 15 vanliga tillsatser som används för att ge tobaken en karakteristisk smak, underlätta inhalering eller öka beroendet. Utökade rapporteringsskyldigheter kommer att krävas för alla tillsatser på listan.
Det finns tusentals tillsatser som kan reagera på olika sätt vid förbränning och i kombination med varandra. Att studera enskilda tillsatser kan därför vara både tidskrävande och svårt. Scheer föreslår en stegvis strategi som minimerar antalet tester och där man utvärderar tillsatser med liknande strukturer och egenskaper som grupp snarare än var för sig, om det är möjligt.
Kommittén har dessutom ringat in vissa allmänna kriterier. Bland annat bör testresultaten vara relevanta för rökning och kopplade till de faktiska exponeringsnivåerna och till tobaksrelaterade sjukdomar. Jämförande toxicitetstester, där skillnader i effekten av en tobaksvara med och utan tillsatser utvärderas, bedöms dessutom inte vara lämpliga med de metoder som nu finns. För närvarande är dessa studier inte tillräckligt särskiljande på grund av tobaksvarornas höga bakgrundstoxicitet, och resultaten kan inte utsträckas till att omfatta alla produkter och varumärken.
Kommittén föreslår i stället att man granskar effekterna av den rena tillsatsen och dess förbränningsprodukter för att bedöma hur de bidrar till tobaksvarans toxicitet.
Kommittén har också identifierat viktiga dataluckor för de 15 prioriterade tillsatserna och tagit fram en rapporteringsmall för att förenkla inrapporteringen och göra den mer enhetlig.