Aluminium i leksaker – rekommendation om sänkta migrationsgränsvärden
Renate Krätke, vice ordförande för vetenskapliga kommittén för hälso- och miljörisker och nya risker (Scheer), ordförande för arbetsgruppen för aluminium i leksaker
I sitt slutliga yttrande om tolerabelt intag av aluminium för att anpassa migrationsgränserna för aluminium i leksaker, rekommenderade vetenskapliga kommittén för hälso- och miljörisker och nya risker att det tolerabla dagliga intaget av aluminium skulle fastställas till 0,3 mg/kg kroppsvikt och dag, varav 10 procent kan komma från leksaker.
Den tillåtna migrationen av aluminium från leksaker föreslås vara 2 250 mg/kg torrt, sprött, pulverliknande eller böjligt leksaksmaterial, 560 mg/kg vätskeformigt eller klibbigt leksaksmaterial och 28 130 mg/kg avskavt leksaksmaterial. Barn kan få i sig aluminium från leksaker när de stoppar dem i munnen och suger eller tuggar på dem. Men barnen får också i sig aluminium från andra källor, framför allt mat, och gränsvärdena för tolerabelt dagligt intag kanske redan överskrids. Därför rekommenderar kommittén att man minimerar exponeringen för aluminium från leksaker.
EU:s säkerhetsregler för leksaker är bland de strängaste i världen och beskrivs i leksaksdirektivet från 2009. Alla CE-märkta leksaker som säljs i EU uppfyller de stränga säkerhetskraven. Leksaksdirektivet fastställer också migrationsgränsvärden för aluminium i leksaker. Gränsvärden för tolerabelt intag av aluminium har fastställts av både Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (2008) och FAO:s och WHO:s gemensamma expertkommitté för livsmedelstillsatser (2011).
EU-kommissionen följer kontinuerligt upp hälsorisker och bad därför nyligen sin oberoende vetenskapliga kommitté att undersöka om det tolerabla intaget av aluminium fortfarande är adekvat för att fastställa migrationsgränsvärden för leksaker.
Kommissionen bad dessutom kommittén att granska uppgifter om aluminiums toxicitet och lägga fram en rekommendation om tolerabelt intag av aluminium på grundval av de senaste uppgifterna och om migrationsgränsvärden för aluminium i leksaker med tanke på exponeringen för aluminium från andra källor än leksaker.
Ett samråd om det preliminära yttrandet hölls den 7 juli–10 september 2017. Information om samrådet spreds till nationella myndigheter, internationella organisationer och andra intressenter och deras kommentarer beaktades innan man lade fram sitt slutliga yttrande, vars innehåll dock inte behövde ändras.
Jag hade nöjet att leda arbetsgruppen för yttrandet och bidra till att skydda människors hälsa och säkerhet i EU, särskilt när det gäller de yngsta och mest utsatta. Jag ser fram emot det nya året och nya utmaningar i vårt arbete i allmänhetens intresse.
Hudsensibilisering av doftämnen – ny kvantitativ riskbedömning
Vissa kemikalier i doftämnen är hudsensibiliserande och kan därför ge kontaktallergi. Det är ett stort problem, eftersom doftämnen inte bara finns i parfymer och eau-de-cologne, utan i en mängd olika kosmetiska och andra produkter.
Den vetenskapliga kommittén för konsumentsäkerhet ombads nyligen att utvärdera en ny metod för kvantitativ riskbedömning när det gäller hudsensibilisering, som utvecklats av projektet Idea (den internationella dialogen för utvärdering av allergener). Metoden bygger på en tidigare modell som tagits fram av den internationella doftorganisationen Ifra (International Fragrance Association).
Slutrapporten visar att stora framsteg har gjorts sedan metoden för kvantitativ riskbedömning först infördes och kommittén anser att den med några ytterligare förbättringar kan användas för sitt syfte och även inom fler områden.
Mer information finns i kommitténs preliminära yttrande om kvantitativ riskbedömning när det gäller hudsensibilisering av doftämnen. Du hittar yttrandet på vår webbplats och kan lämna synpunkter fram till den 22 januari 2018.