Nyhetsbrev om folkhälsa nr 243 – I fokus

Digitala lösningar för enklare och rättvisare vård

Andrzej Rys, direktör för hälso- och sjukvård, läkemedel och innovation vid kommissionens generaldirektorat för hälsa och livsmedelssäkerhet, talar om fördelar, möjligheter och utmaningar med e-hälsa.

Varför är det viktigt att investera i e-hälsa?

Varför? Jo, digitala lösningar kan verkligen revolutionera vården och omsorgen och hjälpa miljontals människor till bättre hälsa. Digitaliseringen bidrar till kontinuitet i vården för dem som reser utomlands. Men lika viktigt är det att alla patienter har samma möjlighet till bra vård oavsett var de bor.

Det fina med de europeiska referensnätverken är just att patienter med sällsynta sjukdomar kan få hjälp av specialister i hela Europa utan att åka dit – läkarna diskuterar med varandra i ett virtuellt nätverk. Kunskapen färdas, inte patienten.

Digitaliseringen hjälper också hälso- och sjukvårdssystemen att ställa om från sjukhusvård till närvård och integrerad vård. Digitala vårdverktyg kan minska antalet besök på vårdcentraler eftersom patienterna kan göra rutinkontroller i hemmet. Digitala verktyg kan också bidra till bättre användning av hälsodata i forskningen och till innovation och nya behandlingsmetoder.

Vad gör kommissionen inom e-hälsa?

Kommissionen antog 2018 ett meddelande om digitaliseringen av hälso- och sjukvården, där man ringar in tre viktiga områden. Det första handlar om att främja bättre tillgång till och utbyte av patientuppgifter. Fem länder (snart sju) har börjat utbyta e-recept och patientöversikter. Det innebär att man kan hämta ut sina recept i de andra länderna och att sjukhusen kan få tillgång till ens journal om man blir akut sjuk utomlands. Femton andra länder väntas följa efter 2021. I fjol antog kommissionen också en rekommendation om ett europeiskt format för utbyte av patientjournaler som innebär att även provsvar, röntgenbilder och utskrivningsbrev kan ingå i patientöversikten.

Det andra området handlar om att förbättra utbytet av uppgifter i forskningssyfte. Ett bra exempel är åtagandet om en miljon genom, där 21 länder har lovat att bygga upp en forskningsdatabas med minst en miljon sekvenserade genom.

Det tredje området handlar om att uppmuntra fler att använda digitala hälsotjänster och att öka människors digitala kompetens. Rekommendationen främjar också utbyte av bästa praxis och beskriver gemensamma principer för att validera och certifiera teknik.

Vad händer i framtiden?

Kommissionen arbetar tillsammans med EU-länderna för att skapa ett europeiskt hälsodataområde som ska underlätta datautbyte för vård och forskning helt i linje med den allmänna dataskyddsförordningen och enligt strikta säkerhetsregler. Myndigheter och andra aktörer kommer enbart att dela och använda uppgifterna på ett säkert sätt och för allas bästa. Tillgång till hälsodata innebär en enorm forskningspotential, men det finns vissa hinder – luckor i lagstiftningen, inkompatibel infrastruktur och inga gemensamma uppförandekoder för säkert utbyte av personuppgifter. Det är en stor utmaning att hitta rätt styrmodell, investera i infrastruktur, ta fram etiska riktlinjer och skydda personuppgifterna.

Vi vill att alla ska dra nytta av digitaliseringens fördelar, men inte på bekostnad av den personliga integriteten. Därför har EU en allmän dataskyddsförordning som gäller i alla medlemsländer. Vi håller nu på att undersöka hur reglerna tillämpas, särskilt när det gäller känsliga hälsouppgifter.

Åtgärder på EU-nivå

Nyheter

Projekt inom folkhälsoprogrammet

Andra länkar