Skip to main content
Public Health

Nyhetsbrev om folkhälsa nr 247 – I fokus

Vetenskapliga kommittén för hälso- och miljörisker och nya risker deltar i årlig miljööversyn

Av Marco Vighi, medlem i vetenskapliga kommittén för hälso- och miljörisker och nya risker (Scheer) och ordförande för Scheers arbetsgrupp för EU:s arbete med miljöprognoser (Forenv) – Nya frågor kring samspelet mellan miljö, människa och samhälle (2018–2019), IMDEA Water Institute, Alcalá de Henares (Madrid), Spanien.

Utöver sitt ordinarie arbete med vetenskapliga riskbedömningar på uppdrag av kommissionen medverkar Scheer också i EU:s arbete med miljöprognoser och årliga miljööversyner.

Arbetet går ut på att kartlägga, karakterisera och bedöma nya situationer som kan utgöra risker eller möjligheter för miljön och människors hälsa, och sedan förmedla resultaten till beslutsfattare och andra berörda parter som kan vidta lämpliga åtgärder. Den första årliga översynen genomfördes 2018–2019 efter en förberedande pilotstudie året innan.

Arbetet med miljöprognoser bedrivs i en särskild grupp för miljökunskap som leds av kommissionens generaldirektorat för miljö. Det är ett samarbete mellan olika kommissionsavdelningar som ska hitta nya sätt att skapa och utbyta kunskap som underlag till miljöpolitiken.

Varje år granskas omkring tio miljöfrågor. Processen pågår från höst till höst och omfattar fem steg: informationsinsamling och avgränsning, tolkning och urval, karakterisering, validering samt resultat och kommunikation.

Scheer deltar främst i valideringsdelen när det gäller karakteriseringen av omkring tio prioriterade situationer. Vi ska särskilt besvara följande tre frågor:

  • Är det sannolikt att de kartlagda situationerna medför de risker och/eller möjligheter som beskrivs, eller andra?
  • Är den förväntade effekten (positiv eller negativ) på miljön och människors hälsa och tidsaspekten rimlig?
  • Hur ska situationernas relevans bedömas och rangordnas utifrån inverkan på miljön och människors hälsa?

Scheer besvarar dessa frågor i form av ett yttrande där vi gör en översyn av karakteriseringarna och rangordnar situationerna utifrån deras potentiella inverkan på människors hälsa och miljön.

Medlemmar i Scheer kan också delta i expertworkshoppar om tolkning och urval, som går ut på att se över och diskutera nya teman, gruppera dem och prioritera relevanta situationer som kan ha betydelse för EU:s politik.

I den första årliga miljööversynen tog man upp miljöpåverkan av ny teknik i städerna och samspelet mellan miljö, människa och samhälle.

Den andra årliga översynen fortsätter till och med september 2020 och handlar främst om innovationer i den framtida gröna ekonomin.

Läs mer

Vetenskapliga kommittén för konsumentsäkerhet ger råd om nanomaterial för att hjälpa industrin att följa lagstiftningen

Vetenskapliga kommittén för konsumentsäkerhet (SCCS) har nyligen publicerat en uppdaterad vägledning för att hjälpa myndigheter och kosmetikabranschen att följa EU:s lagstiftning om kosmetiska produkter (förordning (EG) nr 1223/2009) när det gäller säkerhetsbedömning av nanomaterial i kosmetika. Nanomaterial kan t.ex. användas som UV-filter i solskyddsprodukter eller som konserveringsmedel. Men samma egenskaper som kan vara till nytta i en kosmetisk produkt kan också utgöra en risk för konsumenten. För att skydda konsumenterna måste det därför göras en grundlig säkerhetsbedömning av nanomaterial som ska användas i kosmetiska produkter och särskilt nanoegenskaperna (t.ex. extremt liten storlek).

SCCS publicerade 2012 en vägledning om säkerhetsbedömning av nanomaterial i kosmetika. Sedan dess har det kommit nya forskningsrön, och SCCS har gått igenom flera säkerhetsdokumentationer om nanomaterial. Vägledningen har därför uppdaterats och ger en översikt över de viktigaste frågorna och uppgiftskraven för säkerhetsbedömning av nanomaterial i kosmetiska produkter.

Den nya vägledningen lyfter fram behovet av särskilda överväganden angående säkerheten med tanke på att nanoformens egenskaper, interaktioner och/eller effekter kan skilja sig från samma material i konventionell form. Vägledningen innehåller också information om metoder utan djurförsök som kan användas för nanomaterial, med hänsyn till nanospecifika aspekter.

Det finns också en checklista som ska hjälpa både de sökande och vetenskapliga kommittén för konsumentsäkerhet att bedöma om dokumentationen är fullständig och relevant. Det kan snabba på säkerhetsutvärderingen och sparar tid och pengar för alla inblandade.

Läs mer