Gå direkt till innehållet
Public Health

Nyhetsbrev om folkhälsa nr 255 – I fokus

EU stärker beredskapen inför framtida utbrott av covid-19 i EU

John F. Ryan, direktör för folkhälsa, landskunskaper och krishantering vid kommissionens generaldirektorat för hälsa och livsmedelssäkerhet, säger att EU-kommissionen vidtar åtgärder för att se till att vi har beredskap för fler covid-19-utbrott i EU. I veckan lade kommissionen fram ett meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om dessa beredskapsåtgärder. Här kan du läsa de viktigaste slutsatserna.

EU måste vara berett på att spridningen av covid-19 kan ta fart igen. Därför behöver vi kraftfulla samordnade åtgärder i närtid för att stärka de viktigaste områdena där det krävs beredskap och insatser. Tidig upptäckt av smitta och snabba insatser för att förhindra ytterligare spridning, kombinerat med särskilda åtgärder för att skydda de mest sårbara i våra samhällen, är just nu vårt bästa vapen för att slippa återinföra omfattande restriktioner och nedstängningar. I sitt meddelande, som bygger på det arbete som EU-länderna, kommissionen och EU-byråerna redan bedriver, beskriver kommissionen vilka åtgärder som måste vidtas.

Åtgärderna måste vara väl underbyggda och åtföljas av breda kommunikationsinsatser. Vi har själva ett ansvar att förhindra att smittspridningen tar fart igen genom att följa folkhälsorekommendationerna. Det måste alltid finnas vissa grundläggande försiktighetsåtgärder. Men det krävs att allmänheten accepterar åtgärderna och förstår varför och hur viktigt det är att de följs. Att övervaka följsamheten och ta itu med problem på samhällsnivå i ett tidigt skede blir avgörande för utvecklingen. Kommunikationsinsatserna går också ut på att systematiskt och omedelbart motbevisa desinformation om coronapandemin. Vi måste dessutom se till att viktig infrastruktur inom hälso- och sjukvården kan stå emot eventuella it-angrepp. Om ett land väljer att återinföra nödåtgärder bör dessa vara begränsade och noga avvägda så att de inte hindrar rättsstatsprincipen och den parlamentariska demokratin.

Viruset stannar inte vid EU:s gränser, och därför anslår EU och medlemsländerna över 36 miljarder euro i katastrofbistånd, humanitärt bistånd och långsiktigt stöd till behövande länder runtom i världen. EU har också skapat humanitära luftbroar för att kunna transportera förnödenheter, vårdpersonal och biståndsarbetare.

Samordningen med andra globala aktörer som FN och WHO måste fortsätta för att säkra nödvändiga internationella insatser mot detta globala hälsohot, bland annat rättvis tillgång till vaccin mot covid-19. Detta bör gå hand i hand med insatser för att ta itu med krisens socioekonomiska effekter, som hotar att utradera framstegen med målen för hållbar utveckling. Det behövs också investeringar i partnerländernas hälso- och sjukvårdssystem för att stärka den globala återhämtningen. Det är det enda sättet att få ett slut på pandemin i EU och globalt.

I år är det viktigare än någonsin att mildra säsongsinfluensan under vintern 2020–2021, bland annat genom vaccination av riskgrupper. Samtidiga utbrott av covid-19 och en kraftig influensasäsong kan komma att överbelasta hälso- och sjukvården.

EU-kommissionen kommer att fortsätta att arbeta med medlemsländerna i kampen mot coronapandemin. Tillsammans kommer vi att fortsätta att finansiera forskning för att kunna förutsäga smittspridning och nya utbrott och stödja utvecklingen av nödvändiga medicinska motåtgärder. Vi kommer också att främja kartläggning och spridning av lokal god praxis. EU har också en ambitiös återhämtningsplan, som finansieras av en omarbetad långtidsbudget för 2021–2027 och instrumentet Next Generation EU, för att säkra unionens återhämtning och motståndskraft mot eventuella framtida coronautbrott, stödja strukturella förändringar av hälso- och sjukvården och stärka EU:s krishantering. EU kommer att använda lärdomarna från coronakrisen för att se till att vi blir en starkare, mer enad och bättre rustad union som kan hantera framtida kriser.

Åtgärder på EU-nivå

Krisberedskap och krishantering

EU-kommissionen – Hälsa och livsmedelssäkerhet

Coronaviruset – vad gör EU?

EU-kommissionen – Hälsa och livsmedelssäkerhet

Coronaviruset – Folkhälsa

EU-kommissionen – Hälsa och livsmedelssäkerhet

Gemensam upphandling av medicinska motåtgärder

EU-kommissionen – Hälsa och livsmedelssäkerhet

Hälsosäkerhetskommittén

EU-kommissionen – Hälsa och livsmedelssäkerhet

Covid-19-pandemin

EU:s smittskyddsmyndighet

Nyheter

EU-kommissionen lägger fram ett meddelande om beredskapen inför framtida utbrott av covid-19 i EU

I meddelandet föreslår kommissionen åtgärder för bland annat testning, kontaktspårning, övervakning av folkhälsan, tillgång till skyddsutrustning och läkemedel och stöd till utsatta grupper.

Faktablad om covid-19-beredskapen

I det här faktabladet får du en överblick över vad som ska göras i närtid för att öka beredskapen inför eventuella framtida covid-19-utbrott i EU. Det finns på alla EU-språk.

Videoklipp: Beredskap inför eventuella framtida utbrott av covid-19

Vill du veta mer om åtgärderna? Titta på en kort informationsvideo och videoklippen från presskonferensen om beredskapen den 15 juli, där folkhälsokommissionären Stella Kyriakides deltog.

Kommissionen lanserar webbplatsen ”Re-Open EU” med aktuell reseinformation

Med det här interaktiva verktyget kan du hitta aktuell information om vilka folkhälsoåtgärder och reserestriktioner som gäller i Europa. Innehållet uppdateras ofta och finns på 24 språk.

Coronaviruset – vad gör EU?

Kommissionens särskilda webbplats om coronapandemin uppdateras varje dag. Här finns också länkar till EU:s smittskyddsmyndighet och WHO.

Läs alla rapporter från hälsosäkerhetskommittén om coronapandemin

Hälsosäkerhetskommittén ska stärka samordningen och utbytet av bästa praxis och information om nationella beredskapsåtgärder. EU-länderna samråder med varandra inom kommittén för att samordna sina insatser mot allvarliga hälsohot som berör flera länder.

WHO:s faktablad om målen för hållbar utveckling: folkhälsokriser och riskhantering (2019)

För att kunna hantera hälsorisker i samband med nödsituationer och katastrofer krävs en kombination av åtgärder för förebyggande, beredskap, insatser och återhämtning. I det här faktabladet får du fakta och siffror och kan läsa vad EU-länderna har åtagit sig att göra.

Projekt inom folkhälsoprogrammet

EU Healthy Gateways

Den här gemensamma åtgärden ska stödja samarbete och samordning mellan EU-länderna för att förbättra ländernas beredskap och insatskapacitet vid hamnar, flygplatser och gränsövergångar.

Läs mer

Next Generation EU

Merparten av kommissionens föreslagna återhämtningsåtgärder ska få stöd från ett nytt, tillfälligt återhämtningsinstrument, Next Generation EU, med en kapacitet på 750 miljarder euro.

OpenWHO

OpenWHO är WHO:s nya interaktiva plattform som erbjuder kurser på nätet för att förbättra hanteringen av hälsokriser.