Nyhetsbrev om folkhälsa nr 258 – I fokus

Ett sunt sinne – kommissionens insatser för psykisk hälsa

John F. Ryan, folkhälsodirektör vid EU-kommissionen, berättar om kommissionens insatser för psykisk hälsa, bland annat en ny gemensam åtgärd och en ny intressegrupp på EU:s folkhälsoplattform som särskilt tar upp frågor om psykisk hälsa i samband med coronapandemin.

Hur stora är samhällets kostnader för psykisk ohälsa?

För två år sedan handlade ett av kapitlen i vår rapport om hälsotillståndet i EU om psykisk hälsa. Kapitlet innehåller dystra uppgifter om vad psykisk ohälsa kostar samhället och invånarna. Psykiska problem drabbar cirka 84 miljoner människor i hela EU, dvs, mer än var sjätte invånare! Konsekvenserna av den psykiska ohälsan kostar totalt över 600 miljarder euro, drygt 4 % av EU:s BNP, men bara en tredjedel är direkta kostnader för hälso- och sjukvård. Vi betalar ett mycket större indirekt pris i form av förlorade jobb, minskad produktivitet och extra socialförsäkringskostnader. Men man kan också vända det till något positivt. Att investera för att människor ska må bra lägger en solid grund för en mer hållbar ekonomisk tillväxt på lång sikt och en bättre hälsa för våra invånare!

Hur länge har kommissionen arbetat för psykisk hälsa?

Vårt engagemang började för nästan tjugo år sedan. I vår första grönbok framhölls vikten av att främja psykisk hälsa för alla, ta itu med psykisk ohälsa och förbättra livskvaliteten för personer med psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning. Kommissionen föreslog också att man skulle utveckla ett system för information, forskning och kunskap i EU. Sedan dess har vi finansierat många initiativ och samarbetat med experter, civilsamhället och beslutsfattare i medlemsländerna. Vi har kunnat samla kunskap och god praxis, särskilt när det gäller att förebygga depression och självmord, integrera psykisk hälsa i alla politikområden och främja arbetsplats- och skolinitiativ, e-hälsa och tjänster i närsamhället.

Hur bidrar kommissionen nu?

Vi stöder medlemsländernas arbete med att främja psykisk hälsa och välmående, förebygga psykisk ohälsa och ge snabb tillgång till bra tjänster. Det är verkligen kärnan i vårt arbete. Vi vill göra verklig skillnad baserat på vad vi vet fungerar bäst, så att medlemsländerna slipper uppfinna hjulet och kan fokusera på att få saker gjorda. Vi kartlägger goda arbetsmetoder med hjälp av kommissionens gemensamma forskningscentrum, frågar hälsoministerierna vad som är mest relevant och stöder användningen av metoderna på de områden som medlemsländerna anser är prioriterade.

När det gäller psykisk hälsa har vi valt ut fyra specifika metoder från de initiativ som vi har bidragit till under tidigare år. Vi kan nu samfinansiera metodernas genomförande med upp till 8,4 miljoner euro genom folkhälsoprogrammet. Just nu utformas en gemensam åtgärd för psykisk hälsa och ansökningar för två projekt håller på att utvärderas.

Vi arbetar också hårt för att stödja olika aktörers arbete med att hantera coronapandemins effekter på den psykiska hälsan. Det är en stor utmaning som vi kommer att behöva handskas med ganska lång tid framöver. Pandemin påverkar oss alla på olika sätt, men vi behöver komma till rätta med den psykiska pressen som orsakas av nedstängning och social isolering och oron över vår egen och våra närmastes hälsa.

Därför har vi skapat ett utrymme på vår folkhälsoplattorm där olika organisationer kan träffas och dela med sig av sin oro över pandemins inverkan på den psykiska hälsan och utbyta praxis och kunskap om psykisk hälsa. Resultaten av de över 60 deltagarnas arbete kommer att spridas via webbseminarier som sänds på folkhälsoplattformen. Det första seminariet ska enligt planernas hållas senare den här månaden.

Åtgärder på EU-nivå

Nyheter

Projekt inom folkhälsoprogrammet

Läs mer