Tillsammans med de landsspecifika hälsoprofilerna lägger kommissionen fram en kompletterande rapport där man lyfter fram ett urval övergripande observationer på grundval av analyserna i landsprofilerna.
Den kompletterande rapporten för 2021 till initiativet ”Hälsotillståndet i EU” består av två delar.
Del 1 innehåller ett kapitel om hälso- och sjukvårdssystemens resiliens mot bakgrund av coronapandemin i EU. Analysen är inriktad på tre huvudområden:
- Förstå pandemins långtgående hälsoeffekter. De komplexa direkta och indirekta hälsoeffekterna av coronapandemin kan bara delvis tolkas med hjälp av de indikatorer som finns tillgängliga just nu. Det krävs fortsatt datainsamling och analys de kommande åren för att till fullo förstå pandemins konsekvenser för folkhälsan.
- Utnyttja fördelarna med digital innovation inom vården och i samband med folkhälsofrämjande åtgärder. Covid-19 har medfört en massiv ökning av digitala hälsoverktyg inom vården och för folkhälsofrämjande åtgärder. Efter pandemin blir det viktigt att utvärdera effektiviteten, kostnadseffektiviteten och den samlade effekten av dessa verktyg för att kunna fortsätta att använda dem lång tid framöver.
- Se över strategierna för vårdpersonalen och planeringen av deras arbete efter coronapandemin. Den långvariga bristen på vårdpersonal i de flesta EU-länder har blivit smärtsamt tydlig under pandemitopparna. Det kommer att krävas åtgärder på flera plan för att bygga upp vård- och omsorgspersonalens motståndskraft. Det handlar bland annat om mer avancerad personalplanering och ökade investeringar i kompetensmix-innovationer i kombination med en stadig ökning av arbetskraften.
Del 2 av den kompletterande rapporten innehåller de viktigaste resultaten från de 29 landsprofiler som tagits fram av OECD och Europeiska observationsorganet för hälso- och sjukvård.
Tidigare kompletterande rapporter
- Hälsotillståndet i EU – kompletterande rapport 2019
- Hälsotillståndet i EU – kompletterande rapport 2017
