Vetenskapliga kommittén för konsumentsäkerhet söker tillförlitliga alternativ till djurförsök
Professor Vera Rogiers, vice ordförande för den vetenskapliga kommittén för konsumentsäkerhet och ordförande för kommitténs metodarbetsgrupp, Vrije Universiteit, Bryssel, Belgien.
Metodarbetsgruppen inom den vetenskapliga kommittén för konsumentsäkerhet publicerade den 30 april 2020 en artikel om metoder för att bedöma hälsoriskerna med kosmetika i tidskriften Toxicology: ”The way forward for assessing the human health safety of cosmetics in the EU - Workshop proceedings”.
Det här pågående arbetet är resultatet av EU:s kosmetikadirektiv som utgjorde grunden för att fasa ut djurförsök för kosmetika. Med kosmetikadirektivet infördes både ett förbud mot att testa kosmetiska produkter och ingredienser på djur, och ett förbud mot att sälja kosmetiska produkter och ingredienser i EU som har testats på djur.
Det är mycket goda nyheter för djur och djurvänner, men det skapar problem för kosmetikaindustrin och forskare som ska se till att kosmetiska produkter är säkra för konsumenterna. Djurförsöken var ett tillförlitligt sätt att ta reda på om produkterna och ingredienserna var säkra att använda. Eftersom djurförsök inte längre är tillåtna fortsätter jakten på tillförlitliga alternativ för att testa kosmetika och använda den så kallade nya metoden. De nödvändiga säkerhetsuppgifterna hämtas nu från validerade (eller vetenskapligt giltiga) ersättningsmetoder.
Artikeln i Toxicology sammanfattar resultaten av den workshop som anordnades av kommitténs metodarbetsgrupp i februari 2019 för att diskutera alternativa metoder för säkerhetsbedömningen av kosmetiska ingredienser och frågor om hur de ska identifieras och användas.
Här är de viktigaste punkterna:
- Bara metoder utan djurförsök ska få användas för säkerhetsbedömningar av kosmetika.
- Den nya strategin för riskbedömning av kosmetiska ingredienser är en lämplig grund för säkerhetsbedömningar.
- Den nya strategin för riskbedömning omfattar nya metoder utan djurförsök.
- De nya metoderna är in chemico, in silico, in vitro och ex vivo.
Den vetenskapliga kommittén för konsumentsäkerhet slog fast i sina slutsatser att workshoppen gav en aktuell överblick över utvalda nya metoder och strategier för säkerhetsbedömningar av kosmetiska ingredienser. Workshoppen kom också lägligt, eftersom säkerhetsbedömningen av nya kosmetiska ingredienser måste utgå från nya koncept utan djurförsök. Det kan t.ex. handla om den nya strategin för riskbedömning där sammanvägda bedömningar som tröskelvärde för toxikologiska risker och/eller internt tröskelvärde för toxikologiska risker och jämförelser kombineras med historiska djurdata. Djurdata som genereras för andra lagstiftningsändamål än kosmetika kan också inkluderas i säkerhetsbedömningarna, men vissa företag väljer att inte använda data från djurförsök efter förbudet.
Det har gjorts tydliga framsteg, men det behövs fler exempel för att skapa förtroende för att den nya strategin för riskbedömning fortsätter att skydda konsumenter, även när det gäller nya kemiska föreningar. Det finns farhågor om tester för mer komplexa frågor. Det räcker inte med att en ingrediens eller produkt inte är irriterande. Den ska också vara säker och inte cancerframkallande när den används regelbundet, under längre perioder och i kombination med andra kosmetiska produkter. Men tack vare längre erfarenhet, fler fallstudier och nya praktiska arbetsflöden hittar man lösningar även för komplexa resultatmått.
Det har också uppstått diskussioner om att metoderna inom OECD:s program för testriktlinjer är validerade för ett begränsat antal standardkemikalier och inte för ett tillräckligt brett kemiskt spektrum, t.ex. nanomaterial, vilket komplicerar säkerhetsbedömningen av kosmetiska ingredienser som används i nanoform.
Den nya strategin för riskbedömning kan erbjuda en intressant plattform för säkerhetsbedömningen av kosmetiska produkter och ingredienser. Under den vetenskapliga kommitténs plenardiskussion rekommenderades att praktiska lösningar borde få en större spridning genom att man t.ex. använder fallstudier i praktiska övningar eller kurser. Det gör det möjligt att lära sig genom att göra och få praktisk erfarenhet av nya metoder och strategier.
Det framhölls också att utvecklingen av nya metoder och deras användning måste övervakas noga, helst av en ämnesövergripande expertgrupp. Det är viktigt med en nära kommunikation mellan de olika aktörerna på det här området för att nå en gemensam förståelse för den nya strategin. Det ger också lagstiftarna möjlighet att återkoppla om sina särskilda behov och förväntningar. De fallstudier om datarika ämnen som presenterades på workshoppen gav en bra illustration av processen. Det behövs dock mer detaljerad information om fallstudierna för att ytterligare bedöma hur användbar strategin är, bland annat en utvärdering av det underliggande förtroendet.
Det föreslogs också att kosmetikaindustrin på eget initiativ skulle anta utmaningen och ta fram en fullständig dossier om en ny kemisk förening baserad på den nya strategin för riskbedömning. Det skulle bidra till att kartlägga potentiella kunskapsluckor och ge riskbedömare från både industri- och lagstiftningshåll erfarenhet av ämnet.
Läs mer
Vägen framåt för att utvärdera hälsoriskerna med kosmetika i EU – resultat från en workshop
Försumbar anaerob nedbrytning av lineära alkylbensensulfonater (LAS) i söt- och havsvatten kan skapa miljöproblem
EU-kommissionen har bett sin oberoende vetenskapliga kommitté för hälso- och miljörisker och nya risker (Scheer) att bedöma om lineära alkylbensensulfonater (LAS) kan brytas ner anaerobt (utan syre) i både söt- och havsvatten. LAS är den mest använda syntetiska tensiden i världen och används i tvätt- och rengöringsmedel för både hushåll och industrin. Anaerob nedbrytning är mikroorganismers nedbrytning av föreningar utan syre.
EU-kommissionen begärde ett nytt vetenskapligt yttrande mot bakgrund av aktuell data, särskilt en studie från universitetet i Cadiz som beskriver resultaten av fyra experiment med anaerob nedbrytning av LAS i olika miljöförhållanden. Den vetenskapliga kommittén ombads ta hänsyn till ytterligare rapporter och referenser från den vetenskapliga offentliga litteraturen från perioden 2009–2019 som kan stödja eller motsäga slutsatserna från den spanska studien.
Efter att noggrant ha studerat materialet instämde kommittén i slutsatserna från universitetet i Cadiz som slog fast att anaerob nedbrytning är försumbar i sötvatten, men möjlig i havsvatten under specifika förhållanden. Kommittén fastställde att universitetets experiment hade utförts i enlighet med OECD:s testriktlinje 308 och drog slutsatsen att resultaten är tillförlitliga med reservation för några svagheter, särskilt när det gäller den statistiska analysen och resultatrapporteringen.
Den vetenskapliga kommittén för hälso- och miljörisker och nya risker anser därför att det finns måttliga bevis för att
- anaerob nedbrytning av lineära alkylbensensulfonater (LAS) i havsvatten endast kan förekomma under specifika förhållanden (t.ex. sandigt sediment och lågt innehåll av organiskt kol)
- möjligheten till anaerob nedbrytning av lineära alkylbensensulfonater är försumbar i sötvatten
- förhållandena där viss anaerob nedbrytning har observerats (sandigt sediment med lågt innehåll av organiskt kol) kan vara atypiska för platser med spillvatten där man ofta hittar gyttjiga och organiska sediment.
Kommittén anser också att avsaknaden av nedbrytning kan leda till en ansamling av lineära alkylbensensulfonater i anaeroba sediment som utgör ett påtagligt miljöhot.
Läs mer