Gå direkt till innehållet
Europeiska kommissionens logotyp
sv
Public Health

Sammanfattande rapport

Tillsammans med de landsspecifika hälsoprofilerna lägger kommissionen fram en sammanfattande rapport med några av de viktigaste förändringarna i vården i EU. Initiativet ”Hälsotillståndet i EU” finansieras av EU-kommissionen genom programmet EU för hälsa och genomförs i samarbete med Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och Europeiska observationsorganet för hälso- och sjukvård.

Den sammanfattande rapporten för 2025 till initiativet ”Hälsotillståndet i EU” består av två delar.

Del 1:  Aktuella utmaningar och politiska åtgärder

Del 1 innehåller en analys av aktuella utmaningar och politiska åtgärder på fyra huvudområden:

  1. Stärka det förebyggande arbetet för att minska bördan av icke-smittsamma sjukdomar
    1. Icke-smittsamma sjukdomar är den främsta sjukdoms- och dödsorsaken i EU. År 2022 gick 2,4 miljoner potentiellt produktiva levnadsår förlorade och mer än 725 000 dödsfall kunde ha förhindrats.
    2. Arbetskraften i EU blir allt mindre på grund av den åldrande befolkningen, och det förebyggande arbetet skulle kunna minska denna nedgång med 12 % mellan 2022 och 2040.
    3. Medlemsländerna svarar med åtgärder som är inriktade på tobak och nikotin, hög alkoholkonsumtion, fetma och fysisk inaktivitet, särskilt bland unga.
    4. Fortsatt anpassning krävs för att hantera nya utmaningar som vejpning och barnfetma.
  2. Omvandla primärvården så att den blir mer resilient
    1. Primärvården i EU står inför en ökande efterfrågan på grund av en åldrande befolkning, kroniska underinvesteringar och brist på arbetskraft.
    2. Bara 1 av 5 läkare i EU är allmänläkare. År 2024 rapporterade mer än en tredjedel av de vuxna i Europa (35 %) att de lider av en långvarig sjukdom. Andelen är 60 % för de över 65 år.
    3. Medlemsländerna genomför reformer för att locka till sig och behålla personal i primärvården och utveckla mer integrerade system med ökad tillgång, patientcentrering och effektivitet.
  3. Använda e-hälsa för att lätta på trycket
    1. Mot bakgrund av covid-19, det europeiska hälsodataområdet och AI-förordningen har EU påskyndat den digitala omvandlingen av hälso- och sjukvården.
    2. Investeringarna i hälsorelaterad IKT har ökat med omkring 30 % sedan 2021, som svar på den ökande efterfrågan på hälso- och sjukvård, bristen på arbetskraft och främjandet av innovation och högkvalificerade jobb inom sektorn för hälso- och sjukvårdsteknik.
    3. I slutet av 2024 hade alla EU-länder infört tjänster för tillgång till elektroniska patientjournaler, och i 85 % av länderna hade minst 80 % av befolkningen tillgång till sina e-journaler.
  4. Genomföra läkemedelsreformer för billigare och mer innovativa läkemedel
    1. Under 2023 stod apoteksläkemedel för omkring 60 % av de totala läkemedelsutgifterna och 13 % av de totala hälso- och sjukvårdsutgifterna i EU.
    2. Mot bakgrund av högre läkemedelspriser och växande efterfrågan har medlemsländerna genomfört viktiga läkemedelsreformer mellan 2020 och 2025 som ska ge bättre tillgång till billigare läkemedel, med stöd av EU:s läkemedelslagstiftning och förordningen om utvärdering av medicinsk teknik.

Del 2: Viktiga resultat och diagram för varje land

Del 2 innehåller sammanfattningar på en sida av de viktigaste resultaten från alla hälsoprofiler, med diagram som belyser ett specifikt område för varje land. 

Tidigare sammanfattande rapporter