EU-samarbete

EU-länderna bestämmer själva hur de ska använda digitala lösningar i hälso- och sjukvården, men EU kan stödja arbetet genom finansiering och plattformar där länderna kan samarbeta om e-hälsa. Vissa aspekter som driftskompatibilitet och kvalitetsnormer behandlas dock på EU-nivå genom samordnade åtgärder och anpassning av it-systemen.

Plattformar för policysamarbete

EU har flera olika samarbetsplattformar:

• Nätverket för e-hälsa inrättades genom direktiv 2011/24/EU om patienträttigheter vid vård i andra EU-länder och är ett forum för nationella myndigheter som ansvarar för e-hälsa. Här kan EU-länderna bidra till utvecklingen inom e-hälsa och till åtgärder för interoperabilitet och standardisering. Nätverkets verksamhet baseras på prioriteringarna i arbetsplanen för 2018–2021.
• Den gemensamma åtgärden eHAction stöder nätverket för e-hälsa och bistår sedan 2018 med teknisk och vetenskaplig rådgivning, underlättar patientrörlighet inom EU och ger politiskt stöd åt infrastrukturen för e-hälsa.

  Man tar också fram strategiska rekommendationer och instrument för de politiska diskussionerna mellan nätverket för e-hälsa, EU-länderna och kommissionen inom fyra prioriterade områden i enlighet med arbetsprogrammet för nätverket för e-hälsa (2018–2021). Åtgärden finansieras av EU:s folkhälsoprogram och har som mål att

  • ge människor egenmakt
  • bidra till innovativ användning av hälsouppgifter
  • förbättra kontinuiteten i vården
  • klara av utmaningar med genomförandet.
• Intressentgruppen för e-hälsa består av företrädare för europeiska organisationer inom forskning, industri och standardisering och sammanslutningar som företräder användare (patienter, yrkesutövare, leverantörer osv.) som är verksamma inom e-hälsa. Dess främsta mål är att hjälpa till att utveckla en e-hälsopolitik på EU-nivå. Intressentgruppen bildades 2012 med ett uppdrag till slutet av 2022 och har 30 medlemmar.
  EU-samarbetet går nu vidare på följande områden för att främja fördelarna och mervärdet med digital hälsa:
  • En infrastruktur för digitala e-hälsotjänster för utbyte av hälsouppgifter mellan länderna för att bidra till kontinuitet i vården för dem som reser till andra EU-länder.
  • Ett europeiskt hälsodataområde för säker användning av hälsouppgifter för bättre vård, forskning och beslutsfattande.

• Den gemensamma åtgärden för det europeiska hälsodataområdet (Tehdas) startade 2021 och omfattar 26 europeiska länder (varav 22 EU-länder).

  Åtgärden ska bidra till kommissionens arbete för ett europeiskt hälsodataområde genom att

  • sammanföra aktörer som är relevanta för användning av hälsodata för forskning och beslutsunderlag (sekundär användning)

  • samla in bästa praxis när det gäller sekundär användning av data

  • utveckla koncept och alternativ som behövs för en effektiv sekundär användning av hälsodata.

  Dessa koncept och alternativ ska inriktas på styrning, datakvalitet, infrastruktur och ökat inflytande för invånarna när det gäller sekundär användning av hälsodata i EU.

  Den gemensamma åtgärden är ett led i EU:s tredje folkhälsoprogram.

EU-finansiering

EU har flera finansieringsinstrument för att stödja arbetet med e-hälsa:

• Fonden för ett sammanlänkat Europa stöder transeuropeiska nät och infrastrukturer för transport, telekommunikation och energi. Fonden finansierar projekt som tar itu med gemensamma utmaningar genom att bidra med teknisk och organisatorisk expertis. Europeiska rådet föreslår en budget på 28 396 miljoner euro för hela programmet under 2021–2027.
• Programmet för ett digitalt Europa ska investera i strategisk digital kapacitet och kompletterar andra instrument för den digitala omställningen. Programmet får en budget på 6 761 miljoner euro enligt Europeiska rådets förslag.
• Horisont 2020 – EU:s största forskningsprogram – stöder forskning, innovation och samarbete om it-lösningar för hälsa och välbefinnande. Små och medelstora företag får också stöd för att skala upp e-hälsolösningar och utnyttja marknader utomlands. Nästa forskningsprogram heter Horisont Europa och får en budget på 75 900 miljoner euro för 2021–2027, enligt Europeiska rådets förslag från juli 2020.
• Det tredje folkhälsoprogrammet (2014–2020) har finansierat gemensamma åtgärder och flera projekt om e-hälsa. Nästa hälsoprogram, EU för hälsa (2021–2027), kommer att fortsätta att stödja åtgärder för e-hälsa i EU. Budgeten blir 1 670 miljoner euro enligt Europeiska rådets slutsatser från juni 2020.

Studier om e-hälsa

Kommissionen har finansierat två studier om telemedicin och stordata som underlag till beslut om e-hälsa och digital vård.

Kommissionen har också beställt en studie (med en bilaga) som har kartlagt EU-ländernas regler för hälsodata och hur den allmänna dataskyddsförordningen (GDPR) tillämpas inom hälso- och sjukvården. Studien ger också en översikt över ländernas rättsliga och tekniska förutsättningar för att dela hälsodata och vilka styrmekanismer de har för att tredje part, t.ex. forskare, lättare ska få tillgång till hälsodata.

Kommissionen håller också på med en studie om luckor i lagstiftningen för att kartlägga hinder för digitala hälso- och sjukvårdstjänster och användningen av artificiell intelligens på hälsoområdet, särskilt när det gäller ansvar och användning av hälsodata. Studien tar även upp artikel 14 i direktiv 2011/24/EU om tillämpningen av patienträttigheter vid vård i andra EU-länder.

Bättre kapacitet och digital kompetens

Digitala lösningar för vård och omsorg kan öka välmåendet för miljontals personer och radikalt förändra hur vård- och omsorgstjänster tillhandahålls, om de utformas med ett klart ändamål och genomförs på ett kostnadseffektivt sätt. De kan också vara till hjälp i hälsokriser som coronapandemin.

Kommissionen vill hjälpa EU-länderna att öka användningen av ny teknik, som telemedicin och artificiell intelligens, och bidra till att optimera deras hälso- och sjukvårdssystem med hjälp av indikatorer, riktmärkning, inbördes granskningar och partnersamverkan. Som ett led i hälso- och sjukvårdens digitalisering samarbetar kommissionen med EU-länderna när det gäller utbildning i digitala färdigheter för studenter, vårdpersonal, sjukhuschefer och beslutsfattare, genom t.ex. kompetenshöjning, omskolning och kunskapsutbyten.