Skip to main content
Europeiska kommissionens logotyp
Public Health

Översikt

Infektionssjukdomarna har de senaste åren minskat eller legat kvar på samma nivå i EU, men nya infektioner kan uppstå när som helst. Några exempel är svininfluensan 2009, utbrottet av E. coli i Tyskland 2011, ebola 2014, zika 2016 och covid-19 under 2020.

Covid-19 pandemin har inneburit en enorm utmaning för folkhälsan och människors liv. För att kunna bekämpa internationella hälsohot krävs god beredskap och samordnade åtgärder före, under och efter en kris.

Som ett led i arbetet med en europeisk hälsounion föreslog EU-kommissionen den 11 november 2020 ett starkare hälsoskyddsarbete för att klara framtida utmaningar. Förslaget bygger på lärdomarna från coronapandemin och ska stärka mandatet för EU:s myndigheter när det gäller att samordna beredskapen och insatserna. Hösten 2021 inrättades den nya EU-myndigheten för beredskap och insatser vid hälsokriser (Hera) för att bättre förebygga och ingripa vid folkhälsokriser.

Hantering av hälsohot

De första stegen för att hantera hälsohot är att

  • upptäcka och identifiera hot, utbrott eller kriser genom övervakning och kontroller
  • ha kanaler för tidig varning och rapportering med betrodda förfaranden och andra verktyg så att myndigheterna snabbt och målinriktat kan utbyta information.

Det behövs en gedigen riskbedömning för att avgöra om och hur ett hot ska hanteras. Det är särskilt viktigt i internationella sammanhang.

Ökad beredskap ska se till att det finns rätt kapacitet, processer och åtgärder att sätta in vid behov. Alla nödvändiga förfaranden och mekanismer ska redan ha inrättats och snabbt kunna mobiliseras för att skydda människor mot hälsohot. Erfarenheter från verkliga händelser och regelbundna simuleringsövningar för att testa förfarandena kan användas för att förbättra och anpassa beredskapen.

Vissa hot är varaktiga och kräver specifika åtgärder. Antibiotikaresistens är ett allvarligt och växande folkhälsoproblem som kräver beredskap och insatser. För sjukdomar som hiv/aids, virushepatit och tuberkulos behövs också särskilda, samordnade och långsiktiga åtgärder. Samma sak gäller beredskap för terrorattacker, hybridhot och alla former av hot mot allmänheten som orsakas av människan.

Samarbete inom EU

EU har infört lagstiftning för att kunna samordna insatserna mot hälsohot i form av smittsamma sjukdomar, utsläpp av kemikalier och smittämnen, miljökatastrofer och andra händelser som kan vara oavsiktliga eller avsiktliga.

Mot bakgrund av coronapandemin har kommissionen föreslagit en ny förordning om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa som ska ersätta beslutet från 2013 och förbättra samordningen inom EU. Enligt förslaget ska det gå att utlysa nödlägen på EU-nivå för att kunna öka samordningen och utveckla, lagra och upphandla den utrustning som behövs under krisen.

Kommissionen och EU-myndigheterna, särskilt Europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC, ska regelbundet testa och granska EU:s och medlemsländernas pandemiberedskap och rapportera resultaten till länderna och Europaparlamentet.

ECDC ska också bygga upp ett förstärkt, integrerat övervakningssystem på EU-nivå med hjälp av artificiell intelligens och andra avancerade tekniska verktyg.

EU-länderna ska rapportera mer utförligt om sin hälso- och sjukvård, bl.a. antalet lediga sjukhusplatser, kapaciteten för specialist- och intensivvård och antalet anställda med medicinsk utbildning.

En EU-myndighet för beredskap och insatser vid hälsokriser

EU:s nya myndighet för beredskap och insatser vid hälsokriser (Hera) ska förebygga, upptäcka och snabbt ingripa vid hälsokriser som drabbar flera länder. Hera har till uppgift att bättre samordna hälsoskyddet inom EU och se till att läkemedel och andra medicinska motåtgärder utvecklas, tillverkas, upphandlas och fördelas rättvist. Hera ska också bidra till den globala hanteringen av hälsokriser.

Hera kommer att arbeta i två olika ”lägen”: normalläge och krisläge. I normalläget ska myndigheten rikta in investeringar och åtgärder på att stärka de förebyggande insatserna och beredskapen att snabbt kunna ingripa vid nya folkhälsokriser. I krislägen kommer Hera att kunna utnyttja större befogenheter för att snabbt fatta beslut och införa krisåtgärder.

Stärkt mandat för ECDC och EMA

ECDC ska få ett starkare mandat att hjälpa kommissionen och EU-länderna med de nya uppgifter som beskrivs ovan, särskilt när det gäller att

  • övervaka sjukdomsutbrott i realtid via integrerade system
  • ta fram beredskaps- och insatsplaner, rapporter och granskningar
  • utfärda rekommendationer och alternativ för riskhantering
  • mobilisera och sända ut en sjukvårdsstyrka från EU för att stödja ländernas lokala insatser
  • bygga upp ett nätverk av EU-referenslaboratorier och ett nätverk för ämnen av mänskligt ursprung.

Även Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA får ett starkare mandat och ska kunna bidra till samordningen av EU-insatser vid hälsokriser genom att

  • övervaka och minska risken för brist på kritiska läkemedel och medicintekniska produkter
  • ge råd om läkemedel som kan användas för att behandla, förebygga eller diagnosticera sjukdomar som orsakar kriser
  • samordna studier för att kontrollera hur säkra och effektiva vaccinerna är
  • samordna kliniska prövningar.

Beslutet om internationella hälsohot

En viktig milstolpe för EU:s hälsoskyddsarbete var beslut 1082/2013 om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa som ledde till bättre beredskap och kapacitet för samordnade insatser vid hälsokriser i hela EU.

Beslutet utgör sedan dess den rättsliga grunden för EU-samarbetet, fram till att de nya förslagen antas. Det hjälper EU-länderna att bekämpa hot som drabbar flera länder och att skydda invånarna mot framtida pandemier och allvarliga hälsohot genom