Krishantering

Smittsamma sjukdomar kan snabbt spridas om man inte ingriper i tid. Vid ett sjukdomsutbrott som drabbar flera länder krävs snabba, riktade och samordnade insatser. Likaså kan effekterna av kemikalieolyckor och miljökatastrofer (till exempel vulkanutbrott) snabbt sprida sig över gränserna eller få dimensioner som den nationella insatskapaciteten inte klarar av.

EU:s funktion vid hälsokriser är att samordna insatserna. De specifika folkhälsoåtgärderna är ländernas ansvar med hänsyn till faktorer som smittläget, samhällsstrukturen och vårdsystemets kapacitet.

Kommissionen samarbetar med samtliga EU-länder inom ramen för hälsosäkerhetskommittén, så att insatserna blir samstämmiga och väl samordnade. Kommissionen kan också mobilisera instrument på EU-nivå, till exempel gemensam upphandling, för att ge direktstöd till medlemsländerna.

Covid-19-pandemin orsakade en stor hälsokris och krävde omfattande samordnade insatser på EU-nivå. Andra exempel på EU-samordning är insatserna vid hantavirusutbrottet 2026 och ebolavirusutbrottet 2026.

Fastställande av ett hot mot folkhälsan på EU-nivå

Vid allvarliga gränsöverskridande hot som äventyrar folkhälsan i EU, bland annat pandemier, kan EU-kommissionen fastställa att det föreligger ett hot mot folkhälsan på unionsnivå.

Dessförinnan beaktar kommissionen eventuella expertutlåtanden från Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC), andra unionsbyråer och unionsorgan liksom från den rådgivande kommitté som inrättats genom förordning (EU) 2022/2371.

Fastställandet av ett hot mot folkhälsan på unionsnivå kan leda till att följande åtgärder vidtas:

Åtgärder kopplade till läkemedel och medicintekniska produkter på grundval av förordningen om en förstärkt roll för Europeiska läkemedelsmyndigheten (förordning (EU) 2022/123).
Mekanismer för att övervaka brister på medicinska motåtgärder och för att utveckla, upphandla, hantera och vidta dessa.
Aktivering av stöd från ECDC för att mobilisera och sätta in EU:s insatsgrupp för hälsofrågor.
Aktivering av EU-arrangemangen för integrerad politisk krishantering (IPCR).

Före fastställandet av hot mot folkhälsan på unionsnivå samarbetar kommissionen också med Världshälsoorganisationen (WHO) och delar med sig av sin analys av utbrottet samt informerar om det planerade fastställandet.

Hälsosäkerhetskommittén

Snabba EU-insatser vid allvarliga hälsohot samordnas av EU:s hälsosäkerhetskommitté (HSC). Kommittén är ett viktigt forum för att utbyta information om ländernas specifika insatser. Tillsammans med EU-kommissionen bestämmer den hur man ska göra i fråga om beredskap, planering, risk- och kriskommunikation och motåtgärder.

Hälsosäkerhetskommittén sammanträder regelbundet, vid behov och på begäran av kommissionen eller ett EU-land. Kommissionen är ordförande. Kommittén höll möten varje vecka när covid-19-pandemin härjade som värst.

Hälsosäkerhetskommittén är inrättad på hög nivå och på arbetsgruppsnivå. Den består av företrädare för EU-ländernas hälsomyndigheter och EES-länder, kandidatländer och potentiella kandidatländer deltar som observatörer.

Länder utanför EU, bland annat länder på västra Balkan och Ukraina, bjöds regelbundet in till hälsosäkerhetskommitténs möten om covid-19 som observatörer, för att stärka samarbetet.

När ett EU-land planerar att vidta folkhälsoåtgärder vid allvarliga hot som berör flera länder, måste det informera övriga medlemsländer och kommissionen om åtgärdernas art, syfte och omfattning innan de antas, såvida de inte måste antas omedelbart för att skydda folkhälsan.

Genom förordning (EU) 2022/2371 stärktes hälsosäkerhetskommitténs roll ytterligare genom att den fick befogenhet att anta

yttranden och vägledningar, inbegripet om specifika insatsåtgärder, för bättre samordning av EU:s insatser vid hälsokriser
meddelanden och rekommendationer om övervakning som är riktade till medlemsländerna, ECDC och kommissionen.

De nationella hälsomyndigheterna samråder genom hälsosäkerhetskommittén tillsammans med kommissionen för att samordna

nationella insatser mot allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa, inbegripet förebyggande åtgärder, beredskap och insatsplanering
risk- och kriskommunikation till allmänheten och sjukvårdspersonalen i enlighet med ländernas behov och särdrag
antagandet av yttranden och vägledningar, inbegripet om specifika insatsåtgärder
stöd för EU-arrangemangen för integrerad politisk krishantering.

Om ett land inte kan hantera ett allvarligt internationellt hälsohot på egen hand får det be de andra EU-länderna om hjälp via unionens civilskyddsmekanism.

Mer information:

Risk- och kriskommunikation

Tydlig information till och effektiv kommunikation med allmänheten och sjukvårdspersonalen är en viktig del av den nationella krishanteringen.

EU stöder medlemsländernas riskkommunikation vid sjukdomsutbrott, men föreskriver inga gemensamma meddelanden. I stället är det kommissionens uppgift att samordna länderna så att kommunikationen till allmänheten och sjukvårdspersonalen är konsekvent och samstämmig.

Starkare beredskap att agera vid hälsokriser genom gemensam upphandling

En viktig aspekt av EU:s ram för hantering av hälsokriser är att säkerställa tillgången till medicinska motåtgärder. Gemensam upphandling möjliggör gemensamma och samordnade inköp av viktiga medicinska förnödenheter. Det stärker beredskapen för hälsokriser genom att förbättra rättvis tillgång, fördelning och försörjningstrygghet för EU-länder och partnerländer.

Den gemensamma upphandlingen inrättades ursprungligen genom avtalet om gemensam upphandling och förstärktes nyligen genom andra mekanismer för utveckling, lagring, distribution och donation av medicinska motåtgärder som har inrättats på unionsnivå. Denna strategi spelar en avgörande roll för att stödja EU:s ram för hälsosäkerhet och bidrar till samordnade insatser mot gränsöverskridande hot mot människors hälsa.

Teknisk arbetsgrupp för diagnostiska covid-19-tester

Mot bakgrund av covid-19-pandemin inrättade hälsosäkerhetskommittén i maj 2021 en teknisk arbetsgrupp för diagnostiska covid-19-tester. Gruppen består av experter från de 27 EU-länderna och Norge samt företrädare för kommissionens generaldirektorat för hälsa och livsmedelssäkerhet, gemensamma forskningscentrumet och ECDC.

Den tekniska arbetsgruppen granskar EU-ländernas och tillverkarnas förslag om produkter som ska föras upp på EU:s gemensamma förteckning över antigentester för covid-19. Alla antigentester på EU:s gemensamma lista kan användas för att utfärda EU:s digitala covidintyg.
Läs mer om arbetsgruppen.