EU är, tillsammans med många andra länder och internationella organisationer, medvetet om det hot som antimikrobiell resistens utgör och vidtar åtgärder på högsta politiska nivå för att hantera denna akuta globala utmaning.
Internationellt samarbete är en viktig del av 2017 års handlingsplan mot antimikrobiell resistens och rådets rekommendation från 2023 om antimikrobiell resistens, som innehåller åtgärder för att intensifiera EU:s engagemang i globala initiativ mot antimikrobiell resistens.
Uttalandena från G7 och G20 (2024) visar att problemet kräver samordnade insatser för global styrning som följer en One Health-modell.
Kommissionen har ett nära samarbete på global nivå med fyrpartsorganisationer och det gemensamma fyrpartssekretariatet om antimikrobiell resistens:
- Världshälsoorganisationen (WHO) deltar i genomförandet av den globala handlingsplanen mot antimikrobiell resistens.
- FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) hjälper regeringar, producenter, näringsidkare och andra berörda parter att minska användningen av antimikrobiella medel och förhindra utvecklingen av antibiotikaresistens. FAO har reviderat sin handlingsplan mot antibiotikaresistens 2021–2025. Vid den 44:e FAO-konferensen antogs resolutionen om hantering av antimikrobiell resistens i jordbruksbaserade livsmedel.
- Världsorganisationen för djurhälsa (WOAH) arbetar med att förebygga antimikrobiell resistens i hela världen genom olika åtgärder:
- främjande av ansvarsfull och återhållsam användning av antimikrobiella medel inom veterinärmedicinen för att bevara deras terapeutiska effekt på både djur och människor
- bättre kunskap om och övervakning av de mängder antimikrobiella medel som används inom djurhållningen.
- FN:s miljöprogram (Unep) ska tillhandahålla vetenskapligt baserade belägg som ligger till grund för strategier mot antimikrobiell resistens och säkerställa att miljöaspekterna återspeglas på lämpligt sätt i One Health-åtgärderna mot antimikrobiell resistens. Vid det sjunde mötet i FN:s miljöförsamling i december 2025 antogs en resolution om miljödimensionerna av antimikrobiell resistens.
EU-kommissionen stöder och engagerar sig aktivt i fyrpartsalliansens plattform för flerpartspartnerskapet om antimikrobiell resistens för att nå en gemensam global vision och ökad samsyn kring antimikrobiell resistens.
Vid FN:s generalförsamlings andra högnivåmöte om antimikrobiell resistens i september 2024 gjordes globala åtaganden om att ta itu med antimikrobiell resistens genom en ny politisk förklaring som godkändes av FN:s medlemsländer och EU:s medlemsländer.
Detta omfattar konkreta åtgärder för att ta itu med antimikrobiell resistens inom alla sektorer genom en One Health-modell som erkänner ett nära samband mellan människors, djurs och miljöns hälsa.
I november 2024 antogs dessutom Jeddah-åtagandena vid den fjärde globala ministerkonferensen på hög nivå om antimikrobiell resistens i Saudiarabien för att omsätta vissa delar av FN:s generalförsamlings politiska förklaring i konkreta åtgärder.
EU tillhandahåller också utvecklingskapacitet och stöder åtgärder mot antimikrobiell resistens i låg- och medelinkomstländer genom FN:s förvaltningsfond med flera parter för antimikrobiell resistens (MPTF), som stöder genomförandet av de nationella One Health-handlingsplanerna om antimikrobiell resistens.
Kommissionen och andra EU-institutioner, däribland Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC), Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa), har också ett nära samarbete med regeringarna och organ i USA, Kanada, Norge och Storbritannien i den transatlantiska arbetsgruppen om antibiotikaresistens (Tatfar).
Kommissionen stöder också Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) i dess arbete med att bedöma de ekonomiska konsekvenserna av antibiotikaresistens genom One Health-strategin.
I bedömningen granskar man olika politiska alternativ och utvärderar vilka kostnader antimikrobiell resistens medför, liksom de olika strategiernas påverkan på arbetsmarknaden och ekonomin i stort (OECD-rapporter 2023: Embracing a One Health Framework to Fight Antimicrobial Resistance (ej översatt till svenska), Fighting Antimicrobial Resistance in EU and EEA countries (ej översatt till svenska).
EU har dessutom varit en stark förespråkare för ansvarsfull användning av antimikrobiella medel och har främjat åtgärder för att minska antimikrobiell resistens i livsmedelskedjan genom den tillfälliga mellanstatliga arbetsgruppen för antimikrobiell resistens (TFAMR) 2007–2011 och 2017–2021.
Dessa insatser har resulterat i två riktlinjer och en praxiskod som nu finns tillgängliga i en konsoliderad utgåva som hjälper regeringarna att utforma och genomföra effektiva strategier för att ta itu med livsmedelsburen antimikrobiell resistens.
Exemplen ovan är endast representativa och utgör inte en uttömmande förteckning över pågående eller planerade åtgärder.
