Hälsopolitiska beslut kräver underlag i form av uppgifter om alla faktorer som påverkar hälsan, bland annat sociala och ekonomiska faktorer.
EU har tagit fram indikatorer för många av dessa frågor som beskrivs nedan.
Indikatorer för hållbar utveckling
EU-kommissionen lade 2016 fram ett meddelande om nästa steg för en hållbar europeisk framtid [COM(2016) 739]. Där kartläggs hur EU kan bidra till FN:s 17 mål för hållbar utveckling, bland annat mål 3 om att säkerställa att alla kan leva ett hälsosamt liv och verka för alla människors välbefinnande i alla åldrar.
Under 2017 tog kommissionen fram olika indikatorer för målen. I den första lägesrapporten om målen ska man titta på följande sex indikatorer för mål 3 om hälsa och välbefinnande:
- Förväntad livslängd vid födseln
- Självupplevd hälsa
- Antal rökare
- Dödlighet i kroniska sjukdomar
- Antal självmord
- Självrapporterat vårdbehov som inte tillgodosetts
Dessutom används indikatorer för andra utvecklingsmål också som mått för mål 3:
Vissa av indikatorerna är samma som EU:s hälsoindikatorer.
Utvärdering av framstegen
EU-kommissionen utvärderar arbetet med målen i en årlig rapport. Den första lägesrapporten från 2017 och andra verktyg för att bedöma situationen i EU finns på Eurostats webbplats.
- EU:s strategi för hållbar utveckling
- Eurostats sida om målen för hållbar utveckling
- Hållbar utveckling i EU – lägesrapport om målen för hållbar utveckling i ett EU-sammanhang
- Bortom BNP
- Miljöanpassning i den europeiska planeringsterminen
- Global hälsa
- OECD-ländernas väg till målen för hållbar utveckling – lägesrapport juni 2017
Europeiska pelaren för sociala rättigheter
Den europeiska pelaren för sociala rättigheter ska bidra till ett mer socialt och rättvist Europa och är en viktig prioritering för kommissionen. Insatserna för offentligt stöd samt socialt skydd och inkludering omfattar indikatorer för hälso- och sjukvård:
- Självrapporterat vårdbehov som inte tillgodosetts
- Patient- och egenavgifter för hälso- och sjukvård
- Friska levnadsår vid 65
Se också EU:s sociala indikatorer och den gemensamma bedömningsramen för hälsa.
EU:s indikatorer för ungas hälsa
EU:s ungdomsstrategi beskriver samarbetsramarna för 2010–2018. Syftet är att ge alla unga samma möjligheter och uppmuntra dem att delta aktivt i samhället. Ungas behov ska också beaktas i politik och insatser som påverkar dem, till exempel när det gäller utbildning, sysselsättning eller hälsa och välbefinnande.
- Ungdomsbarometern
- EU:s ungdomsrapport
- Kommissionens rekommendation av den 20 februari 2013: Bryta det sociala arvet – investera i barnens framtid
Indikatorer för vårdkvalitet och patientrapporterade utfall
OECD:s projekt om indikatorer för vårdkvalitet går ut på att mäta och jämföra vårdens resultat i olika länder. Projektet stöds av kommissionen och omfattar följande viktiga områden:
Vårdens resultat bedöms i regel utifrån hur många patienter som överlever eller tillfrisknar efter behandling. Men uppgifterna riskerar att dölja stora skillnader som endast upptäcks om man tar del av patienternas egna erfarenheter av vården.
OECD:s undersökning av patientrapporterade indikatorer (Paris-undersökningen) ska åtgärda kritiska informationsluckor och bidra till en patientcentrerad vård. Arbetet stöds av kommissionen.
Många länder håller på att införa patientrapporterade utfallsmått för enskilda sjukdomar (bröstcancer, höft- och knäledsproteser och psykisk hälsa). Det pågår också arbete med en ny internationell undersökning med inriktning på komplexa, kroniska sjukdomar som behandlas i primärvården.
