Hälso- och sjukvården ska vara tillgänglig och effektiv och kunna anpassas till förändringar och framtida utmaningar. Vården står under press i alla länder, eftersom den är tvungen att utvecklas, moderniseras och anpassas till ändrade förutsättningar, vilket i sin tur kan öka vårdkostnaderna. Pressen kan bero på
- befolkningsutvecklingen (åldrande befolkning)
- epidemiologiska förändringar (den ökande bördan från kroniska sjukdomar)
- ny teknik (t.ex. kompatibilitet och standardisering)
- ökat patientinflytande
- personalbrist
- ojämn fördelning av vårdpersonal
- hälsoskillnader.
EU:s agenda för hälso- och sjukvårdssystemen från 2014 ska bidra till samordnade EU-insatser för effektiva, tillgängliga och anpassningsbara system.
EU:s agenda för effektiva, tillgängliga och anpassningsbara hälso- och sjukvårdssystem |
||
|
Effektivisering |
Bättre tillgänglighet |
Bättre flexibilitet |
| Utvärdering av hälso- och sjukvårdens resultat | Planering av vårdpersonalbehovet | Utvärdering av medicinska metoder |
| Patientsäkerhet och vårdkvalitet | Kostnadseffektiv användning av läkemedel | Hälsoinformationssystem |
| Integrerad vård | Optimalt genomförande av direktiv 2011/24 | E- hälsa |
Hållbara hälso- och sjukvårdssystem
Det är allmänt känt att det finns ett samband mellan folkhälsa, ekonomiskt välstånd och social sammanhållning, men det finns samtidigt farhågor om att de offentliga finanserna kanske inte räcker till. Att minska utgifterna genom effektivitetsvinster samtidigt som man säkrar en bra och tillgänglig vård är centrala frågor i följande policydokument:
- EU:s agenda för hälso- och sjukvårdssystemen
- Rapport om hälso- och sjukvård och finanspolitisk hållbarhet (2016)
- Kompletterande rapport om hälsotillståndet i EU
Hälsa i den europeiska planeringsterminen
Den nationella vårdens effektivitet, tillgänglighet och flexibilitet analyseras sedan 2014 inom den europeiska planeringsterminen, dvs. samordningen av EU-ländernas ekonomiska politik. Att hälsa är viktigt understryks i allmänhet i de årliga tillväxtöversikter som kommissionen lägger fram i början av varje planeringstermin.
Kommissionen hjälper EU-länderna genom analyser och prognoser och föreslår konkreta åtgärder som kan leda till bättre hälso- och sjukvård. Via olika finansieringsinstrument kan EU-länderna också få stöd för att genomföra nödvändiga reformer.
Den europeiska planeringsterminen stöder strukturreformer av hälso- och sjukvårdssystemen. Reformerna och åtgärderna kartläggs och analyseras i landsrapporterna och de landsspecifika rekommendationerna. Över en tredjedel av EU-länderna har fått rekommendationer om sina hälso- och sjukvårdssystem inom den senaste europeiska planeringsterminen och kommissionen följer resultaten. Eftersom rekommendationerna handlar om komplexa hälsoreformer behöver de utvärderas under en längre period.
