Nyhetsbrev om folkhälsa nr 250 – I fokus

Vi måste börja i rätt ände – att investera i hälsa förutsätter investeringar i hälso- och sjukvårdspersonal

Andrzej Rys, direktör vid generaldirektoratet för hälsa och livsmedelssäkerhet, diskuterar vad EU gör för att stödja vårdpersonalen. Vid hot mot hälsan påminns vi om den medicinska personalens svåra men viktiga roll. Ofta är de den första kontakten med hälso- och sjukvårdssystemet för patienterna, deras familjer och närstående. Personalen drabbas själva av yttre och inre svårigheter, till exempel personalbrist, geografiska skillnader, brist på specialutbildning, förändringar i teknik och omsorg samt otillräcklig arbetskraftsplanering.

Vilken är medlemsländernas största utmaning när det gäller vårdpersonal i dag?

Alla medlemsländer har liknande problem. Hälsovården klarar inte av att ge vård av hög kvalitet till alla utan att ha tillräckligt med kompetent vårdpersonal på rätt plats.

Uppskattningsvis saknas nästan en miljon anställda inom hälso- och sjukvården i Europa. Det förekommer också en kompetensflykt när läkare och sjuksköterskor flyttar till länder med bättre arbetsvillkor och lön, vilket gör att vissa länder blir utan vårdpersonal.

Lika oroande är kompetensglappet, som är ett slöseri med humankapital, belastar de offentliga resurserna och undergräver kostnadseffektiv hälso- och sjukvård.

Vi måste också se till att de tekniska förändringarna inom vården anpassas till vårdpersonalens och patienternas behov, att personalen kan anpassa sig till nya förhållanden och att förändringarna faktiskt leder till bättre vård.

Det finns ingen patentlösning – varje medlemsland måste utveckla sina egna reformer i enlighet med hälso- och sjukvårdens behov.

Vad gör EU för att stödja dem som jobbar inom vården?

Enligt EU-fördraget är hälsopolitiken och organisationen och tillhandahållandet av hälso- och sjukvård en nationell befogenhet.

Kommissionen övervakar och analyserar hälsovårdens personalproblem inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Många frågor ingår, t.ex. personalbrist, arbetsförhållanden, kompetensunderskott och hur mänskliga resurser ska organiseras för att fungera i ett mer samordnat hälsovårdssystem.

Kommissionen hjälper de nationella myndigheterna att ta itu med dessa utmaningar, utbyta erfarenheter och lära av varandra. Därför har den gemensamma åtgärden för planering och prognoser för vårdpersonal antagits och det aktuella expertnätverket inrättats.

Kommissionen ger kontinuerligt stöd och kommer snart att lansera en projektutlysning genom 2020 års hälsoprogram för att stödja initiativ som går ut på att få vårdpersonal att stanna kvar, ge tillgång till hälso- och sjukvård i glesbygd och omorganisera vårdutbudet mellan sjukhus och vårdcentraler genom samordning och omfördelning.

Är du optimistisk inför framtiden?

Javisst! Hälso- och sjukvårdssystemen i Europa är nämligen bland de bästa i världen. Vi ska inte heller glömma bort att vi befinner oss mitt i hälso- och sjukvårdens guldålder och att saker och ting hela tiden förbättras.

Vi måste dock komma ihåg att vi lever i en allt mer sammankopplad värld där risker snabbt kan växa till världsomspännande problem.

Det är därför väldigt viktigt att vi hela tiden investerar i hälsa. Först och främst måste vi investera i att hålla människor friska så länge som möjligt. En viktig del av detta är investeringar i vår hälso- och sjukvårdspersonal, vi måste se till att de är yrkeskunniga och redo för nya kompetensbehov. Att investera i de människor som hjälper andra att hålla sig friska är alltid en klok investering med god utdelning.

Åtgärder på EU-nivå

Nyheter

Projekt inom folkhälsoprogrammet

Läs mer