Övergripande strategi för psykisk hälsa
Psykisk hälsa är en oskiljaktig del av hälsan. Det är en prioritering för kommissionen, som har stött åtgärder och projekt under de senaste 25 åren som förbättrar människors psykiska hälsa inom och utanför EU.
I sitt tal om tillståndet i unionen 2022 sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att kommissionen har för avsikt att föreslå ett nytt initiativ om psykisk hälsa under 2023.
Den 7 juni 2023 antog kommissionen ett meddelande om en övergripande strategi för psykisk hälsa, som kommer att hjälpa medlemsländerna och berörda parter att snabbt vidta åtgärder för att hantera psykisk ohälsa.
Meddelandet är en utgångspunkt för en ny strategi. En övergripande strategi för psykisk hälsa som är inriktad på förebyggande åtgärder i samarbete med flera parter har tagits fram efter omfattande samråd med medlemsländerna, berörda parter och allmänheten.
I den nya strategin erkänns att psykisk hälsa handlar om mer än bara hälsa och därför i hög grad omfattar områden som utbildning, digitalisering, sysselsättning, forskning, stadsutveckling, miljö och klimat.
Initiativet bygger på befintliga strategier och åtgärder. Meddelandets 20 flaggskeppsinitiativ – som identifierar finansieringsmöjligheter till ett värde av 1,23 miljarder euro – kommer direkt och indirekt att stödja medlemsländerna i arbetet med att åstadkomma en övergripande strategi för psykisk hälsa.
Det psykiska hälsoläget i Europa
Oro, ångest och depression till följd av de förödande effekterna av pandemin, Rysslands anfallskrig mot Ukraina, klimatkrisen, arbetslösheten och de stigande levnadskostnaderna, trycket från sociala och digitala medier har alla förvärrat den redan försämrade psykiska hälsan, särskilt hos barn och ungdomar.
I ett särskilt kapitel i rapporten Health at a Glance Europe 2018 framhålls att omkring 84 miljoner människor i hela EU lider av psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa innebär inte bara lidande för den drabbade individen utan får också konsekvenser för samhällsekonomin. Den totala kostnaden för psykisk ohälsa uppskattas till mer än 4 procent av BNP (eller över 600 miljarder euro) i alla EU-länderna och Storbritannien.
Health at a Glance-rapporten 2022 visar att nästan hälften av ungdomarna i Europa som drabbas av psykisk ohälsa upplever att de inte får hjälp. Antalet ungdomar som drabbas av depression mer än fördubblades i många EU-länder under pandemin.
Många länder har infört åtgärder för att skydda och ta hand om ungdomars psykiska hälsa, men omfattningen hos dagens utmaningar kräver ytterligare insatser för att den här generationen inte ska få men för livet. Här är det särskilt viktigt med förebyggande åtgärder: att ta itu med beteenderiskfaktorer och sociala, miljömässiga och kommersiella bestämningsfaktorer och att vidta mer ambitiösa åtgärder för att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa.
Åtgärder för psykisk hälsa i översikt
EU-kommissionen har länge arbetat för att förbättra människors psykiska hälsa vilket framgår av översikten över tidigare åtgärder.
Översikt över pågående projekt:
1. Bästa praxis
Kommissionen stöder medlemsländerna i överföringen av bästa praxis. För detta ändamål finns en portal för bästa praxis i form av en databas för att underlätta insamling och utbyte av information om bästa praxis och genomförande i EU.
År 2018 prioriterades psykisk hälsa av EU-länderna som ett område för genomförande av bästa praxis. I maj 2019 presenterades ett preliminärt urval för EU-länderna, som sedan rangordnade metoderna enligt sina nationella prioriteringar. De tre lösningar som rankades högst genomförs med hjälp av finansiellt stöd från EU:s folkhälsoprogram 2020:
- en reform av den psykiatriska vården med inriktning på att stärka klientcentrerade samhällsbaserade tjänster, utvecklad i Belgien
- ett nationellt flernivåprogram för förebyggande av självmord, utvecklat i Österrike
- ett stegvist interventionsprogram för att bekämpa depression, utvecklat genom europeiskt samarbete.
Arbetet påbörjades 2021 genom den gemensamma åtgärden – ImpleMENTAL som bygger på erfarenheter från den belgiska reformen av den psykiatriska vården och Österrikes program för att förebygga självmord. Totalt deltar 21 EU-länder i den gemensamma åtgärden som fått EU-stöd på 5,4 miljoner euro. Åtgärder för att förebygga depression genomförs med hjälp av Europeiska alliansen mot depression-Best project med tio deltagande EU-länder och EU-bidrag på 1,6 miljoner euro.
WHO:s regionkontor för Europa kan stödja ImpleMENTAL-åtgärdens satsning på utbildning och kapacitetsuppbyggnad genom EU:s bidrag på en miljon euro inom ramen för arbetsprogrammet EU för hälsa 2022.
En ansökningsomgång för främsta och mest lovande bästa praxis för psykisk hälsa kommer att utlysas i juni 2023. Detta kommer också att stödja genomförandet av de åtgärder som anges i meddelandet om psykisk hälsa. Ansökningsomgången kommer att finnas tillgänglig här.
2. EU:s initiativ för icke-smittsamma sjukdomar
En övergripande strategi för psykisk hälsa stöds av Healthier Together - EU:s initiativ för icke-smittsamma sjukdomar från juni 2022. Initiativet hjälper EU-länderna att fastställa och genomföra åtgärder för att minska följderna av vanligt förekommande icke-smittsamma sjukdomar. Ett annat syfte med initiativet är att EU:s befolkning ska bli friskare och må bättre samtidigt som ojämlikheterna i hälsa minskar.
Psykisk hälsa och neurologiska störningar är ett av fem centrala områden i initiativet. Genom ett samarbete mellan medlemsländerna och berörda aktörer stöder initiativet effektiva åtgärder som förebyggande och hälsofrämjande insatser och social inkludering av långtidssjuka. Följande områden prioriteras i initiativet:
- Skapa gynnsamma förutsättningar för psykisk hälsa och minskad risk för psykisk ohälsa genom målsättningen ”psykisk hälsa för alla”
- Åtgärder som främjar psykisk hälsa och motverkar psykisk ohälsa
- Bättre möjligheter för alla att snabbt få adekvat vård
- Skydda rättigheter, öka social inkludering och minska fördomarna förknippade med psykisk ohälsa
Arbetet har redan påbörjats på dessa områden och kommer att fortsätta fram till 2027.
3. Kapacitetsuppbyggnad
Parallellt med meddelandet om psykisk hälsa har kommissionen inlett projekt tillsammans med WHO och OECD för att ge skräddarsytt stöd till varje EU-land genom tekniskt bistånd och kapacitetsuppbyggnad när det gäller att överföra och genomföra bästa praxis för psykisk hälsa.
Finansiering av projekt för psykisk hälsa
Kommissionen ger ekonomiskt stöd inom ramen för de årliga arbetsprogrammen för EU för hälsa till medlemsländerna och berörda parter för att genomföra åtgärder för förebyggande åtgärder och hanteringen av psykisk hälsa. Mer än 30 miljoner euro har redan anslagits till projekt som tar upp folkhälsoaspekter av psykisk hälsa under de senaste tre åren, bland annat reformen av systemet för psykisk hälsa.
Den 22 november 2022 antogs 2023 års arbetsprogram för EU för hälsa, som kommer att fortsätta att ge stöd för att främja psykisk hälsa och förebygga psykiska hälsoproblem. Inom ramen för detta arbetsprogram kommer över 18 miljoner euro att finnas tillgängliga:
- 6 miljoner euro till medlemsländernas myndigheter för samarbete inom ramen för en gemensam åtgärd för att ta itu med utmaningar för den psykiska hälsan,
- 2,36 miljoner euro till berörda parter för att stödja projekt som rör främjande av psykisk hälsa, förebyggande åtgärder och hantering av psykisk ohälsa. Båda åtgärderna kommer att inriktas på särskilt utsatta grupper som migranter, flyktingar, romer och personer som fördrivits från Ukraina.
- 10 miljoner euro har anslagits till
- projekt som syftar till att ta itu med psykiska hälsoproblem hos cancerpatienter och canceröverlevare och deras vårdare och familjer, och
- utveckling av en europeisk kodex för psykisk hälsa som kommer att ge medborgarna egenmakt, bidra till att öka medvetenheten om psykisk hälsa och förbättra hälsokunskaperna.
Styrning
Kommissionen har ett nära samarbete med medlemsländerna och berörda parter för att främja god psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa.
Samarbete och utbyte med medlemsländerna äger rum inom undergruppen för psykisk hälsa inom expertgruppen för folkhälsa. Dess medlemmar har gett starkt stöd till åtgärder för psykisk hälsa med ett mervärde för EU.
Kommissionens stöd och samordning kommer att hjälpa dem att minska mänskligt lidande, förbättra resiliensen och hållbarheten i sina hälso- och sjukvårdssystem och sociala välfärdssystem, minska kostnaderna för ekonomier och samhällen och bidra till att bygga upp och säkerställa en frisk arbetskraft. Detta kommer att hjälpa oss att uppnå FN:s mål för hållbar utveckling och WHO:s mål för icke-överförbara sjukdomar.
Regelbundna kontakter och samarbete med alla viktiga parter kommer att ske via ett särskilt nätverk för psykisk hälsa på EU:s folkhälsoplattform.
Stöd till Ukraina – psykisk hälsa hos fördrivna personer och flyktingar
Flyktingar och fördrivna personer, särskilt de som flyr från krig – såsom fördrivna personer från Ukraina – behöver stöd för psykisk hälsa och tidiga insatser för att minska deras nöd.
Mer än 30 miljoner euro från programmet EU för hälsa går till psykologisk hjälp och traumastöd för människor som flytt kriget i Ukraina.
Närmare bestämt går 28,4 miljoner euro till Internationella rödakorsfederationens arbete med krishjälp till ukrainska flyktingar och erbjuda dem stöd för psykisk hälsa. De EU-länder där Röda korset arbetar är Polen, Ungern, Rumänien, Tjeckien och Slovakien.
Tre miljoner euro har avsatts för ett initiativ som fokuserar på fördrivna personer från Ukraina. Icke-statliga organisationer har fått en inbjudan att lämna förslag på bästa praxis för att förbättra migranters och flyktingars psykiska hälsa för att få fram de fyra bästa projektförslagen. Alla fyra projekten inleddes 2023.
Dessutom erbjuder EU-kommissionen en rad utbildningar och utbildningsmaterial om migranters hälsa genom ECDC:s virtuella akademi och nätverket Migration och hälsa: utbildning för hälso- och sjukvårdspersonal på EU:s folkhälsoplattform.
Utbildningarna har tagits fram med stöd från EU:s folkhälsoprogram.
Nätverket Stöd till Ukraina, de angränsande EU-länderna och Moldavien på EU:s hälsoplattform har inrättats för att skapa synergieffekter mellan det arbete som utförs av det civila samhället, patientorganisationer och hälso- och sjukvårdspersonal för att kunna möta vårdbehoven i Ukraina och hos fördrivna personer.
Psykisk hälsa och covid-19
Pandemin och dess efterverkningar har ökat belastningen på psykiatrin.
I rapporten Health at a Glance Europe 2020 konstateras att covid-19-pandemin och den efterföljande ekonomiska krisen har ökat den psykiska påfrestningen för människor, med tecken på ökad stress, ångest och depression. Ungdomar och låginkomsttagare är särskilt utsatta. En av pandemins betydande negativa effekter är att personer som redan lider av psykisk ohälsa inte har haft tillgång till den vård de behöver.
Några månader efter pandemins utbrott skapade GD Hälsa och livsmedelssäkerhet ett särskilt nätverksutrymme på sin folkhälsoplattform, där hälso- och samhällsorganisationer kan utbyta erfarenheter och kunskap om psykisk hälsa i samband med covid-19. Det virtuella nätverket samordnas av Mental Health Europe och fokuserar på behoven hos utsatta grupper som hemlösa, personer som redan lider av psykisk ohälsa och äldre personer. Webbplatsen har också ett virtuellt bibliotek.
Stöd till två projekt (Mentality och Step in) beviljas för att genomföra bästa praxis i praktiken med direkt koppling till pandemins inverkan på den psykiska hälsan.
Programmet EU för hälsa 2021 bidrar här med 750 000 euro. De utvalda projekten beräknas starta hösten 2022.
EU-kommissionen har delat ut pris till lokala initiativ som minskar pandemins negativa inverkan på den psykiska hälsan. Prisutdelningen ägde rum den 4 maj 2022: vinnarna och utvalda initiativ presenteras i en broschyr.
