EU:s övergripande strategi för psykisk hälsa
I sitt tal om tillståndet i unionen 2022 sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att kommissionen har för avsikt att föreslå ett nytt initiativ om psykisk hälsa under 2023.
Den 7 juni 2023 antog kommissionen ett meddelande om en övergripande strategi för psykisk hälsa, som kommer att hjälpa medlemsländerna och berörda parter att snabbt vidta åtgärder för att hantera psykisk ohälsa.
Meddelandet är en utgångspunkt för en ny strategi. En övergripande strategi för psykisk hälsa som är inriktad på förebyggande åtgärder i samarbete med flera parter har tagits fram efter omfattande samråd med medlemsländerna, berörda parter och allmänheten.
Den nya strategin konstaterar att psykisk hälsa omfattar många olika politikområden, såsom sysselsättning, utbildning, forskning, digitalisering, stadsplanering, kultur, miljö- och klimatfrågor. Denna sektorsövergripande strategi syftar till att ge psykisk hälsa lika stor vikt som fysisk hälsa.
Initiativet bygger på befintliga strategier och åtgärder. Meddelandets 20 flaggskeppsinitiativ – med finansieringsmöjligheter till ett värde av 1,23 miljarder euro – kommer direkt och indirekt att stödja medlemsländerna i arbetet med att åstadkomma en övergripande strategi för psykisk hälsa.
I samband med den europeiska veckan för psykisk hälsa 2024 har kommissionen offentliggjort spårningsramen som ingår i meddelandet om en övergripande strategi för psykisk hälsa.
Genomförandet av denna strategi bygger på konkreta åtgärder som gynnar medborgarna och hälso- och sjukvårdssystemen i varje land, under ledning av nationella myndigheter och berörda parter, med samordning och övergripande stöd från kommissionen, i samarbete med internationella partner som Världshälsoorganisationen (WHO), Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), Internationella Röda korset och Röda halvmånen samt Unicef.
Spårningsramen möjliggör regelbundna uppdateringar om genomförandet av de åtgärder som följer av meddelandet om en övergripande strategi för psykisk hälsa.
Det psykiska hälsoläget i Europa
I 2023 års upplaga av rapporten om de landsspecifika hälsoprofilerna, som utarbetats inom ramen för hälsotillståndet i EU av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och Europeiska observatoriet för hälso- och sjukvård (observationsorganet), presenteras en ögonblicksbild av den psykiska hälsosituationen i alla EU-länder, Norge och Island.
Oro, ångest och depression till följd av de förödande effekterna av pandemin, Rysslands anfallskrig mot Ukraina, klimatförändringarna och förlusten av den biologiska mångfalden, arbetslösheten och de stigande levnadskostnaderna, trycket från sociala och digitala medier har alla förvärrat den redan försämrade psykiska hälsan, särskilt hos barn och ungdomar.
Psykiska hälsoproblem fördelas ojämnt mellan olika befolkningsgrupper, depressioner är vanligare bland kvinnor och i befolkningsgrupper med lägre inkomster och utbildningsnivå.
Behovet av åtgärder betonades i en nyligen genomförd Eurobarometerundersökning om psykisk hälsa (oktober 2023). Undersökningen visade att 46 % av EU-invånarna under det senaste året drabbats av känslomässiga eller psykosociala problem, som depression eller ångest.
Varannan person som hade ett psykiskt hälsoproblem sökte inte professionell hjälp.
Redan före covid-19-pandemin drabbades var sjätte person i EU av psykisk ohälsa, till en kostnad som motsvarade 4 % av BNP.
Den totala kostnaden för psykisk ohälsa uppskattas till mer än 4 % av BNP (eller över 600 miljarder euro) i alla de 27 EU-länderna och Storbritannien (Rapporten Health at a Glance Europe 2018).
Health at a Glance-rapporten 2022 visar att nästan hälften av ungdomarna i Europa som drabbas av psykisk ohälsa upplever att de inte får hjälp. Antalet ungdomar som drabbas av depression mer än fördubblades i många EU-länder under pandemin.
Det finns därför ett behov av fortsatta investeringar i psykisk hälso- och sjukvård och reformer av hälso- och sjukvårdssystemen, inbegripet arbetskraften inom psykisk hälsa. Stigmatiseringen av psykisk hälsa måste också brytas, liksom diskrimineringen.
Omfattningen av de aktuella utmaningarna kräver ytterligare insatser för att de yngre generationerna inte ska få men för livet.
Detta förutsätter att förebyggande åtgärder prioriteras upp, bland annat genom att beteenderelaterade riskfaktorer och sociala, miljömässiga och kommersiella bestämningsfaktorer åtgärdas. För att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa måste olika konkreta och omfattande initiativ genomföras.
Detta kommer att hjälpa oss att uppnå FN:s mål för hållbar utveckling och WHO:s mål för icke-överförbara sjukdomar.
Åtgärder för psykisk hälsa i översikt
Psykisk hälsa är en prioritering för kommissionen, som har stött åtgärder och projekt under de senaste 25 åren för att förbättra människors psykiska hälsa.
Översikt över nuvarande åtgärder och verktyg:
1. Bästa och lovande praxis
Kommissionens portal för bästa praxis underlättar insamling, utbyte och genomförande av bästa och lovande praxis bland EU-länderna.
EU-länderna utsåg 2018 psykisk hälsa till ett prioriterat område för bästa praxis.
2019 presenterades ett preliminärt urval av bästa praxis för EU-länderna, som sedan rangordnade metoderna enligt sina nationella prioriteringar.
Av de tre bästa metoderna genomförs för närvarande två initiativ med ekonomiskt stöd via det tredje hälsoprogrammets årliga arbetsplan för 2020.
Den gemensamma åtgärden ImpleMENTAL bygger på erfarenheter från den belgiska reformen av den psykiatriska vården och Österrikes program för att förebygga självmord.
21 EU-länder deltar i den gemensamma åtgärden som fått EU-stöd på 5,4 miljoner euro.
WHO:s regionkontor för Europa stöder ImpleMENTAL:s utbildningsinsatser och arbete för att bygga upp kapaciteten med 11 miljoner inom ramen för arbetsprogrammet EU för hälsa 2022. Detta är en del av en överenskommelse om att psykisk hälsa ska tas med i alla politiska strategier.
Ett program som omfattar genomförandet av iFightDepression för egenvård av lindriga till måttliga depressioner organiseras via projektet EAAD(European Alliance against Depression) Best.
10 medlemsländer deltar för närvarande i detta projekt med ett EU-bidrag på 1,6 miljoner euro.
När det gäller barns och ungdomars särskilda behov fokuserar Icehearts Europe och Let’s Talk About Children på att förbättra de ungas psykiska hälsa och välbefinnande.
I juli 2023 utlystes en ansökningsomgång för förslag till bästa och mest lovande praxis för psykisk hälsa. 29 förslag identifierades som bästa eller lovande. Dessa finns tillgängliga på Europeiska kommissionens portal för bästa praxis (EU Repository of Mental Health Best and Promising Practices).
Den 11–13 mars 2024 hölls ett marknadsföringsevenemang online där ägarna till dessa 29 metoder presenterade dem mer ingående för de av EU-ländernas företrädare som är intresserade av att tillämpa dem i sina respektive länder.
2. EU:s initiativ för icke-smittsamma sjukdomar
En övergripande strategi för psykisk hälsa stöds av Healthier Together - EU:s initiativ för icke-smittsamma sjukdomar från juni 2022.
Initiativet stöder medlemsländerna i att
- minska belastningen av vanligt förekommande icke-smittsamma sjukdomar genom effektiva strategier och åtgärder
- förbättra medborgarnas hälsa och välbefinnande
- minska ojämlikheten i fråga om hälsa.
Psykisk hälsa och neurologiska störningar är ett av fem centrala områden i initiativet.
Genom ett samarbete mellan medlemsländerna och berörda aktörer stöder initiativet effektiva åtgärder som förebyggande och hälsofrämjande insatser och social inkludering av långtidssjuka.
Följande områden prioriteras i initiativet:
- Skapa gynnsamma förutsättningar för psykisk hälsa och minskad risk för psykisk ohälsa genom målsättningen ”psykisk hälsa för alla”
- Åtgärder som främjar psykisk hälsa och motverkar psykisk ohälsa
- Bättre möjligheter för alla att snabbt få adekvat vård
- Skydda rättigheter, öka social inkludering och minska fördomarna förknippade med psykisk ohälsa
Arbetet har redan påbörjats på dessa områden och kommer att fortsätta fram till 2027.
3. Kapacitetsuppbyggnad och utbildning om psykisk hälsa
För att stödja nationella åtgärder i fråga om psykisk hälsa har kommissionen inlett projekt tillsammans med WHO och OECD för att ge skräddarsytt stöd till varje EU-land genom tekniskt bistånd och kapacitetsuppbyggnad när det gäller att överföra och genomföra bästa praxis för psykisk hälsa.
Projektet EU-PROMENS inleddes i januari 2024 och kommer att erbjuda tvärvetenskaplig utbildning om psykisk hälsa för hälso- och sjukvårdspersonal, lärare, utbildare och socialarbetare.
Dessutom erbjuds utbytesprogram för personal inom psykisk hälsa. Detta utbildnings- och utbytesprogram finansieras genom programmet EU för hälsa med ett EU-bidrag på 9 miljoner euro.
4. Motverka stigma och diskriminering
För att stödja medlemsländerna i kampen mot stigmatisering och diskriminering när det gäller psykisk hälsa inrättade kommissionen en förslagsgrupp om stigmatisering och diskriminering inom ramen för undergruppen för psykisk hälsa inom expertgruppen för folkhälsa.
Denna förslagsgrupp arbetar med att ta fram EU-riktlinjer om stigmatisering och diskriminering i samband med psykisk hälsa.
Finansiering av projekt för psykisk hälsa
Kommissionen ger ekonomiskt stöd inom ramen för de årliga arbetsprogrammen för EU för hälsa till medlemsländerna och berörda parter för att genomföra åtgärder för förebyggande åtgärder och hanteringen av psykisk hälsa.
Mer än 30 miljoner euro har redan anslagits till projekt som tar upp folkhälsoaspekter av psykisk hälsa under de senaste tre åren, bland annat reformen av systemet för psykisk hälsa.
Inom ramen för arbetsprogrammet EU för hälsa 2023 har 18,5 miljoner euro anslagits för att ge stöd för att främja psykisk hälsa och förebygga psykiska hälsoproblem:
- 6 miljoner euro går till medlemsländernas myndigheter för samarbete inom ramen för en gemensam åtgärd för att ta itu med utmaningar för den psykiska hälsan.
- 4,5 miljoner euro går till berörda parter för att stödja projekt som rör främjande av psykisk hälsa, förebyggande och hantering av psykiska hälsoproblem.
Båda åtgärderna kommer att inriktas på utsatta grupper som migranter, flyktingar, romer och människor som fördrivits från Ukraina.
- 8 miljoner euro går till projekt som syftar till att ta itu med psykiska hälsoproblem hos cancerpatienter och canceröverlevare och deras vårdare och familjer.
Ekonomiskt stöd kommer också att ges via arbetsprogrammet EU för hälsa 2024 så att medlemsländerna kan samarbeta i en gemensam åtgärd för att främja en övergripande, förebyggande strategi för psykisk hälsa för att stödja utsatta grupper (6 miljoner euro).
Dessutom kommer 2 miljoner euro att finnas tillgängliga för berörda parter för att genomföra projekt som stöder medlemsländernas insatser för att främja psykisk hälsa.
Dessa EU-finansierade projekt förvaltas av Europeiska genomförandeorganet för hälsofrågor och digitala frågor (Hadea).
Styrning
Kommissionen har ett nära samarbete med medlemsländerna och berörda parter för att främja god psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa.
Samarbete och utbyte med medlemsländerna äger rum inom undergruppen för psykisk hälsa inom expertgruppen för folkhälsa. Dess medlemmar fortsätter att ge råd till kommissionen i genomförandet av flaggskeppsinitiativen.
Denna undergrupp informerar också kommissionen om det nationella genomförandet av relevanta åtgärder som rör den övergripande strategin och andra åtgärder som rör psykisk hälsa.
Regelbundna kontakter och samarbete med alla viktiga parter sker via ett särskilt nätverk för psykisk hälsa på EU:s folkhälsoplattform.
Nätverket för berörda parter som driver frågan om att ta med psykisk hälsa inom alla politikområden leds av organisationen Mental Health Europe och är öppet för aktörer inom och utanför hälso- och sjukvårdssektorn för att utbyta kunskap och ge rekommendationer.
Stöd till Ukraina – psykisk hälsa hos fördrivna personer och flyktingar
Flyktingar och fördrivna personer, särskilt de som likt ukrainarna flyr från krig – behöver stöd för psykisk hälsa och tidiga insatser för att minska deras nöd.
31,2 miljoner euro från programmet EU för hälsa går till psykologisk hjälp och traumastöd för fördrivna personer från Ukraina.
Internationella rödakorsfederationen har tilldelats medel för att ge krishjälp till ukrainska flyktingar och erbjuda dem stöd för psykisk hälsa.
Med ett EU-bidrag på 3 miljoner euro genomför dessutom berörda parter fyra projekt:
- MESUR,
- Peace of Mind,
- Well-U
- U-Rise
Dessa projekt syftar till att ge stöd till psykisk hälsa till fördrivna personer från Ukraina och förbättra migranters och flyktingars psykiska hälsa och välmående.
Dessutom erbjuder kommissionen en rad utbildningar och utbildningsmaterial om migranters hälsa genom
- ECDC:s virtuella akademi
- sakkunnignätverket inom migration och hälsa på EU:s folkhälsoplattform.
Utbildningarna har tagits fram med stöd från EU:s folkhälsoprogram.
Psykisk hälsa och covid-19
Pandemin och dess efterverkningar har ökat belastningen på psykiatrin.
I rapporten Health at a Glance Europe 2020 konstateras att covid-19-pandemin och den efterföljande ekonomiska krisen har ökat den psykiska påfrestningen för människor, med tecken på ökad stress, ångest och depression.
Ungdomar och låginkomsttagare är särskilt utsatta.
En av pandemins betydande negativa effekter är att personer som redan lider av psykisk ohälsa inte har haft tillgång till den vård de behöver.
Några månader efter pandemins utbrott skapade GD Hälsa och livsmedelssäkerhet ett särskilt nätverksutrymme på sin folkhälsoplattform, där hälso- och samhällsorganisationer kan utbyta erfarenheter och kunskap om psykisk hälsa i samband med pandemin.
Det virtuella nätverket och biblioteket har samordnats av Mental Health Europe och fokuserade på behoven hos utsatta grupper som hemlösa, personer som redan lider av psykisk ohälsa och äldre personer.
EU gav ekonomiskt stöd på 750 000 euro inom ramen för arbetsprogrammet EU för hälsa 2021 för genomförande av bästa praxis på fältet, vilket direkt påverkade insatserna för att ta itu med psykiska hälsoproblem under pandemin.
Två projekt – MENTALITY och STEP-IN – arbetar för att öka medvetenheten om de effekter som pandemin har haft på utsatta samfund och genomföra bästa praxis för att stödja dem.
EU-kommissionen har delat ut pris till lokala initiativ som minskar pandemins negativa inverkan på den psykiska hälsan.
Prisutdelningen ägde rum den 4 maj 2022: vinnarna och utvalda initiativ presenteras i en broschyr.
