Skip to main content
Public Health

Psykisk hälsa

Personer med god psykisk hälsa kan förverkliga sig själva, skapa relationer med andra människor, bidra till samhället och vara produktiva på arbetsplatsen. Psykisk ohälsa kan påverka en människa hela livet.

I sitt tal om tillståndet i unionen i september 2022 sa EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att kommissionen har för avsikt att föreslå en ny, övergripande strategi för psykisk hälsa under 2023. Förslaget ligger i linje med slutsatserna från konferensen om Europas framtid. Där betonas vikten av initiativ för att öka förståelsen för psykisk ohälsa och behovet av insatser.

I ett särskilt kapitel i rapporten Health at a Glance Europe 2018 framhålls att omkring 84 miljoner människor i hela EU lider av psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa innebär inte bara lidande för den drabbade individen utan får också konsekvenser för samhällsekonomin. Den totala kostnaden för psykisk ohälsa uppskattas till mer än 4 % av BNP (eller över 600 miljarder euro) i alla EU-länderna och Storbritannien.

2022 Health at a Glance-rapporten visar att nästan hälften av ungdomarna i Europa som drabbas av psykisk ohälsa inte får hjälp. Antalet ungdomar som drabbas av depression mer än fördubblades i många EU-länder under pandemin. 

Många länder har infört åtgärder för att skydda och ta hand om ungdomars psykiska hälsa, men den omfattande pandemin kräver ytterligare insatser för att den här generationen inte ska få men för livet. Här är det särskilt viktigt med förebyggande åtgärder: det är viktigt att hantera risker kopplade till beteende och miljö. Det är också viktigt med fler hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Rapporten visar dessutom att det finns en reell risk för att negativa upplevelser under uppväxten leder till psykisk ohälsa senare i livet. 

Den psykiska hälsan påverkas både av arv och miljö, t.ex. socioekonomisk bakgrund, negativa erfarenheter under uppväxten, kroniska sjukdomar och alkohol- eller narkotikamissbruk.

Åtgärder inom områden som utbildning, sysselsättning och samhällsinsatser kan ha positiv inverkan på människors psykiska hälsa och minska risken för psykisk ohälsa. Detta är särskilt märkbart om åtgärderna sätts in tidigt. Det handlar om komplicerade samband som måste tas med i beräkningen när man utarbetar en övergripande strategi för psykisk hälsa och åtgärder för att minska risken för psykisk ohälsa.

EU:s initiativ för icke-smittsamma sjukdomar

En sådan övergripande strategi stöds av Healthier Together - EU:s initiativ för icke-smittsamma sjukdomar från juni 2022. Initiativet hjälper medlemsländerna att fastställa och genomföra åtgärder för att minska följderna av vanligt förekommande icke-smittsamma sjukdomar. Ett annat syfte med initiativet är att EU:s befolkning ska bli friskare och må bättre samtidigt som ojämlikheterna i hälsa minskar.

Psykisk hälsa och neurologiska störningar är ett av fem centrala områden i initiativet. Genom ett samarbete mellan medlemsländerna och berörda aktörer stöder initiativet effektiva åtgärder som förebyggande och hälsofrämjande insatser och social inkludering av långtidssjuka. Följande områden prioriteras i initiativet:

  • Skapa gynnsamma förutsättningar för psykisk hälsa och minskad risk för psykisk ohälsa genom målsättningen ”psykisk hälsa för alla”
  • Åtgärder som främjar psykisk hälsa och motverkar psykisk ohälsa
  • Bättre möjligheter för alla att snabbt få adekvat vård
  • Skydda rättigheter, öka social inkludering och minska fördomarna förknippade med psykisk ohälsa

Arbetet har redan påbörjats på dessa områden och kommer att fortsätta fram till 2027.

Översikt över åtgärder

EU-kommissionen har länge arbetat för att förbättra människors psykiska hälsa vilket framgår av översynen över tidigare åtgärder.

Kommissionens arbete med icke-smittsamma sjukdomar och psykisk hälsa bygger på internationella policyramar, framför allt FN:s mål för hållbar utveckling och WHO:s nio frivilliga globala mål om icke-smittsamma sjukdomar. Kommissionens insatser ska stödja och komplettera EU-ländernas politik.

Styrgruppen för främjande av hälsa, förebyggande av sjukdomar och hantering av icke-överförbara sjukdomar (en expertgrupp med företrädare för EU-ländernas hälsoministerier) inrättades formellt 2018 för att hjälpa EU-länderna att nå de hälsorelaterade målen för hållbar utveckling.

Samma år valde styrgruppen ut psykisk hälsa som ett prioriterat område för bästa praxis. I maj 2019 presenterades ett preliminärt urval för EU-länderna, som sedan rangordnade metoderna enligt sina nationella prioriteringar.

De tre lösningar som rankades högst genomförs med hjälp av finansiellt stöd från EU:s folkhälsoprogram:

  • en reform av den psykiatriska vården med inriktning på att stärka klientcentrerade samhällsbaserade tjänster, utvecklad i Belgien
  • ett nationellt flernivåprogram för att förebygga självmord, utvecklat i Österrike
  • ett stegvist interventionsprogram för att bekämpa depression, utvecklat genom europeiskt samarbete.

Arbetet påbörjades 2021 genom den gemensamma åtgärden – ImpleMENTAL som bygger på erfarenheter från den belgiska reformen av den psykiatriska vården och Österrikes program för att förebygga självmord. Totalt deltar 21 länder i den gemensamma åtgärden som fått EU-stöd på 5,4 miljoner euro. Åtgärder för att förebygga depression genomförs med hjälp av Europeiska alliansen mot depression-Best project med tio deltagarländer och EU-bidrag på 1,6 miljoner euro.

EU bidrar med en miljon euro så att WHO:s regionkontor för Europa kan stödja ImpleMENTAL-åtgärdens satsning på utbildning och kapacitetsuppbyggnad.

Två nya projekt har bidragit till Europaåret för ungdomar för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och ungdomar och deras anhöriga. Detta görs genom att omsätta bästa praxis i praktiken:

  • ett idrottsbaserat stödprogram för att hjälpa socialt utsatta barn och ungdomar förbättra sin psykosociala kompetens och
  • åtgärder i två steg för att främja psykisk hälsa hos utsatta ungdomar och deras anhöriga.

EU:s hälsoprogram kommer att bidra till projekten med totalt åtta miljoner euro.

Stöd till Ukraina – psykisk hälsa hos fördrivna personer och flyktingar

Nio miljoner euro från EU:s hälsoprogram går till psykologisk hjälp och traumastöd för människor som flytt kriget i Ukraina.

Sju miljoner euro går till Internationella rödakorsfederationens arbete med krishjälp till ukrainska flyktingar i Polen, Ungern, Rumänien, Tjeckien och Slovakien.

Två miljoner euro har avsatts för ett initiativ som fokuserar på fördrivna personer från Ukraina. Icke-statliga organisationer har fått en inbjudan att lämna förslag på bästa praxis för att förbättra migranters och flyktingars psykiska hälsa. Arbetet ska enligt planerna påbörjas hösten 2022.

Dessutom erbjuder EU-kommissionen en rad utbildningar och utbildningsmaterial om migranters hälsa genom ECDC:s virtuella akademi och nätverket Migration och hälsa. utbildning för hälso- och sjukvårdspersonal på EU:s folkhälsoplattform.

Utbildningarna har tagits fram med stöd från EU:s folkhälsoprogram.

Nätverket Stöd till Ukraina, de angränsande EU-länderna och Moldavien på EU:s hälsoplattform har inrättats för att skapa synergieffekter mellan det arbete som utförs av det civila samhället, patientorganisationer och hälso- och sjukvårdspersonal för att kunna möta vårdbehoven i Ukraina och hos fördrivna personer.

Länkar:

Psykisk hälsa och covid-19

Pandemin och dess efterverkningar har ökat belastningen på psykiatrin.

I rapporten Health at a Glance Europe 2020 konstateras att covid-19-pandemin och den efterföljande ekonomiska krisen har ökat den psykiska påfrestningen för människor, med tecken på ökad stress, ångest och depression. Ungdomar och låginkomsttagare är särskilt utsatta. En av pandemins betydande negativa effekter är att personer som redan lider av psykisk ohälsa inte har haft tillgång till den vård de behöver.

Några månader efter pandemins utbrott skapade GD Hälsa och livsmedelssäkerhet ett särskilt nätverksutrymme på sin folkhälsoplattform, där hälso- och samhällsorganisationer kan utbyta erfarenheter och kunskap om psykisk hälsa i samband med covid-19. Det virtuella nätverket samordnas av Mental Health Europe och fokuserar på behoven hos utsatta grupper som hemlösa, personer som redan lider av psykisk ohälsa och äldre personer. Webbplatsen har också ett virtuellt bibliotek.

Stöd till åtgärder beviljas för att genomföra bästa praxis i praktiken med direkt koppling till pandemins inverkan på den psykiska hälsan.

EU:s hälsoprogram bidrar här med 750 000 euro. De utvalda projekten beräknas starta hösten 2022.

EU-kommissionen har delat ut pris till lokala initiativ som minskar pandemins negativa inverkan på den psykiska hälsan. Prisutdelningen ägde rum den 4 maj 2022: vinnarna och utvalda initiativ presenteras i en broschyr.

Läs mer